50 grader kallt i Karesuando. Fotot taget den 27 januari 1999 av B. Niva

Aftonbladet i Karesuando

Just nu 09-12-15 kl. 11.30 är det "bara" -30°.

Den globala uppvärmningen har slagit till även här i Karesuando, -29,5. 10-12-19. Uppvärmningen fortsätter nu är det bara minus 40 grader här. 11-02-18.

Här var det kallast i natt

Vintersolstånd 21 dec. (bild på Svalbards soldiagram)


  • Föreningen

  • Nyheter

  • Historik

  • Länkar

  • Händelser från förr

  • Kontakta oss


Suonttavaara lappby, Box 75, 980 16 Karesuando, Tel.0981-20414
e-post: suonttavaara.lappby@telia.com (Obs ändrat mailadress)

Almanacker 2011 säljs, ring 070-3624855

Google Translate FAQ


Solnedgång vid Torneträsk. Vårflod i Karesuando. Kaamos bild mot Kaarevaara (Karesuvanto)längst ner på sidan.

Väderprognos & Väder 5-dygnsprognos 14-dygnsprognos

Click for Karesuando, Sweden Forecast

Birthday.se - Vem fyller i Karesuando

 AltaVista sök på din webbplats (Översättningsprogram)



 

Omslingrande björkar vid gränsälvsbron

Dessa fjällbjörkar symboliserar den gränslösa sammanhållningen som finns och alltid funnits

mellan folken på båda sidor om gränsen som drogs här 1809 och klöv byn i två delar. (foto B.Niva)

Den blåa ljuset

Bilden tagen den 18 dec.-09. Foto B. Niva

Ljuset återvänder

Fotot taget 10-01-13, kl. 11.00 av B. Niva

Hästskjuts nedanför Karesuando kyrka på Muonioälven. 07-04-17 Foto Juha Pahajoki

Karesuando by med den gamla kyrkan i bakgrunden

                        Från slutet av 1800-talet. Skattelandet  och nybygget Karesuando. Foto Sophus Tromholt

 
Johan Isak Niva f.1857 ? med fru.

KARESUANDO Släkten


Opplysninger: Isak Niva og broren Pekka var fra Karesuando. På kvensk språk ble de kalt rekikauppiaet, slede-handlere. De dro rundt til folk og kjøpte opp reinkjøtt, jernvarer, senetrå og ryper som de solgte på markedet. I Skibotn kjøpte Isak og Pekka varer som de solgte videre når de kom hjem. Bildene ble hentet fra Hembygdsforeningen i Karesuando i forbindelse med forarbeidet til utstillinga Marked og Læstadius. Aksesjone består av bildene 6713-6716

Karta över Suonttavaara lappby

En förklaring till benämningen Suonttavaara lappby (lapinkylä): De första skattebetalarna i området benämndes oftast av skattefogdarna (Birkarlarna) som "lappar". Den benämningen fick de på grund av sin näringsutövning, som var jakt på vildrenar (senare tämjdes också några vildrenar som kunde användas som lockdjur och även nyttjades till transport). De var även fiskare och senare började de även bruka marken (jordbruk) och började benämnas "nybyggare" eller "talonpoika". På 1600-talet började även tamrenskötseln att tillta. Denna näring utökades med tiden och i slutet av 1800-talet försvann vildrenarna från Sverige. (Läs mer av detta i länken ovan).


 12-01-05: Ursprungssläkten i Enontekis/Karesuando området. Uppdaterat med släkten: Keskitalo, Hetta, Sara och Tornensis. Tornberg (uppdat).

SLÄKTEN NÄRVÄ

Olkkuri (slätforskning)

KARESUANDO

Släktens ursprung.html (Ny 12-01-12)


12-02-06: Hvoslef brev.html och Nils Vibe Stockfleths bok om Qvænerna 1848. Ytterligare bidrag till upplysning om de i Norge bosatte Finnar. Länken "Kemi" längs ner uppdaterat.

 12-02-03: Lyngen bygde bok.html (Uppdaterat med gårdsägare)

Just Qvigstad – utdypning (Norsk biografisk leksikon) – Store norske


Hemsidan Uppdaterat: 12-02-06

Kvensk grammatikk i ferd med å konkretiseres

  1. Kvensk Stedsnavn-database Scaffold :: Index :: Stedsnavn

     
    19. des 2011 – Kvenske stedsnavn har utbredelse i mange kommuner i Troms og Finnmark. De kvenske stedsnavna vitner om bosetting, næring og kulturell ...

NRK Nett-TV

Ut i naturen på NRK.no ((20-12-2011. Om vildrensjakt, 1 tim. och 5 min. in i programmet)

Manndalen 11-11-29

Brennpunkt - NRK (om egendomsrätten)

– Ut med Sametinget - inn med Folketinget!


Nordlyspuls

"Novgorod er Russlands neste største by i den perioden vi snakker om. Mongolriket er på topp ca 1300. Byen er også et meget viktig kristent s"… Les hele
 
Hilmar H. for to timer siden

Behov for avklaring - Altaposten.no

Gener og rettigheter

11-12-01: Kategorienes etikk og minoritetene i nord. Et historisk perspektiv

......"Innfødte og innvandrere
En av de sterkeste forkjempere for en liberal og human minoritetspolitikk var den kjente lappolog og forfatter Jens Andreas Friis, som ble den første professor i samisk og kvensk ved Universitetet i Kristiania; han hadde vært elev av Nils Vibe Stockfleth, som i 1830- og 40-åra hadde kjempet durabelig for en slik politikk, men som altså hadde tapt. I en tidlig fase av karrieren gikk Friis inn for en imøtekommende politikk overfor både samene og kvenene (Niemi 2000; Hansen & Niemi 2001). Han utviklet en «trerase»-teori som hevdet at en «blandet Race af Nordmænd, Finner [her: kvener] og Lapper» ville resultere i et harmonisk og sterkt samfunn i nord - «tres facuint collegium».

Under presset fra fornorskningspolitikken valgte han gradvis ut over på 1870- og 80-tallet å oppgi kvenene for om mulig å redde samene, i alle fall reindriftssamene, fra etnisk og kulturell undergang. «Trerase»-teorien ble dermed avløst av en «torase»-teori."......

11-12-02: dokument/Minoritetspolitik.html

Facebook-sida til ”Kvener ut av skapet”

edl.no - Hjem


12-01-15: Lyngen bygde bok.html (Uppdaterat med gårdsägare)

[Tromsø, with Tromstind, Troms, Norway] (LOC) | Flickr - Photo 1890-talet.

Ohthere from Hålogaland

Arkivdokumentene forteller- to kommuner – to typer minoritetspolitikk

Privatarkiv Alf Kiil 1

Folketellingen 1865 - Digitalarkivet - Universitetet i Bergen


11-08-14: Kulturhistoria

Manndalen.html (Sjåbakkens släkt) ("Nordkalottfolket och Johan Beronka")

 


Hej

från södra Finland. Jag har med stort intresse tagit del av Suonttavaara lappbys
nätsidor.
Frågorna om vilket det juridiska förhållandet till jorden, vem som är same etc etc
är aktuellt också i Finland.
Den som kan finska kan med fördel titta på videosnuttarna på adressen NRA Kansallinen Kivääriyhdistys ry

.................................................................

Gunnar Pettersson,
nypensionerad journalist
Vanda / Posio, Finland

L A P P I - S P E C I A L


Moottoripyöräcowboyt Nuorgamissa

Raportti poronhoidosta mopoilla ja moottoripyörillä lännenelokuvien malliin on ensimmäinen osa Juhani Lihtosen neljäosaisesta Arktisesta raportista.

2 videoleikettä


11-10-23: Om det kvenske

Kvenska på facebook:

http://www.facebook.com/groups/252204708163292/

Väylänvartiset SANAKIRJA

Kvensk youtube-kanal

AIKAMATKA

Aikamatka er det kvenske ordet for ”Tidsreise”. Kurset er under utvikling i samarbeid med Kvensk Institutt i Børselv, Universitetet i Tromsø og NRK. Foreløpig inneholder kurset elementer til et pilotkurs. Vi håper at Aikamatka etter hvert skal framstå som en fullverdig læringsressurs.

Innhold
Kurset bygger på et manus utarbeidet av førsteamanuensis Eira Söderholm ved Finsk institutt på Universitetet i Tromsø. I kurset følger vi noen kvenske ungdommer på en tidsreise i kvensk språk, kultur og historie. Kurset vil etter hvert inneholde basistekst, lyd, video, animasjoner og oppgaver. I kurset vil det også etter hvert finnes en innføring i kvensk grammatikk og en kvensk ordliste med ordforklaring og uttale i lydform.

Målgruppe
Elever som velger kvensk som 2.språk i vg1. Kurset vil også kunne brukes av andre som ønsker en innføring i kvensk språk og kultur.
 

Åpne kurset Aikamatka her:
 

Aikamatka – kvensk som 2.språk

Sana-aitta-ordliste

Digital kvensk-norsk-kvensk ordboka på nett: http://victorio.uit.no/webdict/index_fkv-nob.html
 

Kvenfolket i litteraturen


11-11-21:

11-06-26: Namnförfalskning Uppdaterat med kartbild från

 Torneträskområdet, 1957 att jämföra med Kiruna kommuns

 karta från 2003. ortnamnen_och_kulturminneslagen.pdf

Renbeteskommissionens af 1909 handlingar (Kartbilder)

 (Nya bilder längst ner)

Sveriges rikets grundlag gäller inte i lappmarken

Karta över Suonttavaara lappby

Rounala kyrkplats

Fastighetskartan 76H2hN Siikavuopio 76H2hN Lantmäteriet köpa

11-05-09: Siikavuopio nr. 1 (såld utan äganderättshandlingar)

Norrbottens länsstyrelse och Statens fastighetsverk följer inte Sveriges Rikets Grundlag.

Svartbygge får stå kvar

Naimakka - en dokumentär om längtan och livet på ensamgården i väglöst land.


Skogsbolag skövlar skyddsvärd skog

Stockar. Foto: Scanpix Kaliber

Miljövänligt skogsbruk?

Vi synar miljömärkningen i skogen, som lovar brett men håller tunt.

Lyssna på KaliberKaliber (30 min)
sänt: Söndag 08 maj 2011 kl 12:00
 

Även vid byn Sudjavaara (Karesuando socken) har stora mängder ungskog avverkats!


Om Laestadius (Det finns mer om Laestadius längre ned på sidan)



Myten om kvenenes rike

K​ven_people


Politisk paneldebatt i Lyngen 6. juni

Les mer | Skrevet 02.6 2011

 

Paaskiviikko 2011

Les mer | Skrevet 26.5 2011

Norske Kveners Forbund møter Europarådets ekspertkomitè (Foto: Pressebilde/Norske Kveners Forbund)

Kvenkulturen inne i en dyster tid

  • Hele saken: – Mangler dialog med myndighetene

[graphic]

[graphic]

dokument/Gamla bilder.html (Även från Finland, Klicka på texten för större bild)

Bilder

Bilder från Skibotn

dokument/Bilder fran Norge, Sverige, Finland och Ryssland.html

dokument/Musematerial.html


Karesuando kyrka : Klicka för att öppna i nytt fönster.

Teckning av den första kyrkan i Karesuando. I bildens nederkant står årtalet 1835.

Karesuando kyrka - Kulturmiljöbild - Riksantikvarieämbetet

NRK Nett-TV- Åpen himmel- Kaffekopp og salmesang

Resa genom Sweriges och Norriges Lappmarker, förrättad är 1821 - Google böcker, resultat

Om förhållandet bl.a. i Kautokeino:

 


 

  www.eldia-project.org Studie om minoritets språk

Map

Kv(N): kaihnuunkieli (kveeni) Norjassa
NS (N): pohjossaame Norjassa
Me(S): meänkieli Ruottissa
SF(S): ruottinsuomi
Ka(F): karjala Suomessa
Ka(R): karjala Venäjällä
Es(F): eestin kieli Suomessa
Ve(R): vepsä Venäjällä
Võ(E): võro Eestissä
Se(E): seto (setukainen) Eestissä
Se(R): seto Venäjällä
Es(G): eestin kieli Saksassa
Hu(A): unkari Itävallassa
Hu(S): unkari Sloveniassa


11-09-26:

dokument/vuontisjarvi.html (Om ILO-anslutning i Finland) Uppdaterat.

Merkittäviä arkeologisia löytöjä Kilpisjärvellä | Lappi | yle.fi

Lapin Kansa | Arkeologinen kaivaus käynnistyy Kilpisjärvellä juhannuksena

www.lapinkansa.fi

Kaivausalueen pintaturvetta poistettaessa tuli esille tasakantaisen nuolenkärjen kantakatkelma. Tasakantaisia nuolenkärkiä on käytetty lähinnä varhaismetallikaudella, noin ajalla 1900 eKr.ndash;300 jKr.Kuva:Sami Viljanmaa.

 Matti Klinge - Wikipedia (historieprofessor)

Lyhyt Suomen historia (2011)

Östersjövälden

Nöteborgsfreden

Sök på Google: "Birkarlssläkter i övre Tornedalen"

Birkarlar - Wikipedia

 

 

MATTI ENBUSKE

Vanhan Lapin valtamailla

Asutus ja maankäyttö historiallisen Kemin Lapin ja Enontekiön alueella 1500-luvulta 1900-luvun alkuun

Vanhan Lapin valtamailla - SKS Kirjat

Väitös- Vanhan Lapin valtamailla. Asutus ja maankäyttö

Lapin Maakuntakirjaston kartat


Jouni Kitti

 Finsk forskning om Lappmarken (Sammanfattning)

Alma Media- Suomi ei hyväksy YK-n alkuperäiskansojen sopimusta


I Sverige stoppas all forskning om kvener (lantalaiset, finnar) politiskt. Därmed behöver Sverige inte heller satsa något på deras kulturs bevarande då detta folk "inte finns."

Nu lyfts kvänerna fram på NIPÅ - Ålandstidningen

Läs mera här:

Båda blocken måste ge besked om vilken forskningspolitik Sverige ska driva - Artikel av Bo Rothstein - Newsmill     

Nytt ljus över den antika världen-Print Version av Bo S. Olsson

Bock Saga-The Kajaaninlinna forskningsprojektet, Printversion

Bock Saga- The Kajaaninlinna Research Project

Bocksaga - English V


Foto: Hans Fredrik Esbensen i pesk, 1898

Les mer: www.varangermuseum.no/?module=Articles;action=Arti...( Gamla kartor)

Ruijan Kveenimuseum

http://www.flickr.com/photos/fylkesarkiv/page1/

Kainuun kieltä uhkaa katoaminen Tor 17 feb 


Nya länkar:

Kvenland - Kainuunmaa provided by Bravenet.com

Bilder på kvenland

Kvenland

Miniatyr
"Kymmenen virran maa "
 

Miniatyr

Kauniissa Karjalassa - PARIKKALA (1950)

 

Miniatyr

Karjalaisten laulu

 

 


Bild från Björnar Seppolas föredrag i Kilpisjärvi om Kvenernas historia 11-02-19

Väinö Nilsen visar upp en nyutkommen sångbok med samlade kvenska gamla visor

 

http://lenvik-museum.no/hovedside.htm (Gå direkt till Lenviks hemsida och nyheter för snabbare nedladdning)

1618 - Regnskapskommentar Luleå Lappmark

1617 - Regnskapskommentar Luleå Lappmark

1617 - Regnskapskommentar Piteå Lappmark

1618 - Regnskapskommentar Piteå Lappmark

Märk väl ortsbenämningar Semis Järfui och Arfuis järuis (och den kvenska benämningen Järvi)

Platsen kallas numera Arvidsjaur.

Läs mera här: Karta över Suonttavaara lappby,om Konungens lappar eller Kronans renar. "Lappar" benämndes alla i lappbyn, (av skattefogdarna) boende och som betalade skatt.


Finnar, kvener och birkarlar

Kainuunmaa


11-07-04: 

Kvenland (Kvenerna - ett folk i tre länder)

Mer om kvenenes opprinnelse......

 Om Kvener och deras språk

"Takket väre den naturbundne kulturform overlevde altså de gamle folkespråkene i Norden, hvilket også berget finsken i Finland, Karelen, Kvenland og Lappland. Her snakker de faktisk finsk-ugrisk ennå – og först i våre dager kommer genetikere og språkforskere fram til att dette er europas eldste språkformer – med rötter tilbake i steinaldern….!"

11-02-25:

http://lenvik-museum.no/hovedside.htm - Har renskrivit flera dokument.

1848 - Nils Vibe Stockfleth- Bidrag til Kundskab om Finnerne i Kongeriget Norge

1599 - Claus Urnes Erklæring på finderne udi Salthen, Senien och Trumsøe lhene

 1604 - De svenskes kvittering på skatten de fikk igjen av Bertil Henriksson 
1607 - De to punkter

 1597 - Hans Olssons brev til Sivert Grubbe, Varanger 
 
1599 - Claus Urnes Fortegnelse om Finderne til Fields

 1599 - Hans Olsens Relasjon

Från arkiven

Läs mera här: Om Kvæner, Finner och Lapper


11-06-21: Kvener eller samer ? Sjösamer i Lyngenfjord.

 Uppdat. Etnopolitisk. Finner?

Romssa-Tromsö? FRP vill lägga ned sametinget.

Buorres beaivi - kvenen Lars Monsen - iStorfjord.com


Urfolkperspektiv

Kven er kven

 
Kvensk institutt
Kvenskinstitutt Kvensk institutt
 
Finsk.no: Hvem er kven? Hvem er same? Debatt i Nordlys http://goo.gl/G3gsg
22 hours ago

www.MaloAlo.no (Hemsida Manndalen)

Det kvenske i Manndalen


De glemte århundrene 1520-1826 av Jens Petter Nielsen

Bygdebøker, tidsskrifter o.l. - DIS-Norge - Genealogiske ressurser

Nielsen, Jens Petter - Universitetet i Tromsø

 ...

Folk i Manndalen har sørget for at lyngshesten ikke er dødd ut. Foto: Ragnhild Enoksen

Hästarna släpptes ut till sommarbete i Svartskogen, där de uppehöll sig i stora flockar.

Tvangsevakuering av Skibotn - Tre stammers møte

 Svartskogen i Manndalen


11-06-07:

Mikel Mikelsen Hetta, Kautokeino, Finnmark, Norway. Photo: Bonaparte, 1884.

      

 

NF.15006-080
Aslak Jacobsen Hætta - født 24. januar 1824, henrettet 14. oktober 1854var en av opprørslederne for det samiske «Kautokeinoopprøret» i november 1852. Under opptøyene ble handelsmannen Carl Johan Ruth og lensmann Lars Johan Bucht drept og sogneprest Fredrik Waldemar Hvoslef pisket. Han var g

Haettas_brev_kvensk_a.html

Kautokeinoupproret ikke spesielt samisk (Brev från Aslak Hætta)

NF.15006-112 Mathis Mathisen Hetta

11-06-29 Ursprungssläkten i Enontekis/Karesuando området. Uppdaterat med släkten: Keskitalo, Hetta, Sara och Tornensis. Tornberg (uppdat).

SLÄKTEN NÄRVÄ

Olkkuri (slätforskning)

KARESUANDO

Den svenska samiska urbefolkningen – en utländsk minoritet

 Med anledning av filmen "Kautokeinos uppror" har vi tagit fram: Dokumentation av Kautokeinos historia. Bild på Länsmanshuset.


Sjokkert Olli: Les mer


Gratis samiske lærebøker- Karasjok og Kauto sier nei!

(Även om Alta, Lyngenfjorden och Manndalen)

Läs mer bl.a om Kautokeino och Karasjokis historia (Sammandrag).

Laxfiske vid Karasjocki:

Sid. 33

Original side 306 b:

Anno 1728 den 6. Februarii war Afwiowara Lapp Allmogen af Torneå Lappmarck som skatta till Konge. Maytt. Af Swergie och Cronan Dannmarck en dhel församlad wid Karas älf och Olckowara hoss Nybyggaren Mads Eriksson uti befalningzmannen Wälbde. Petter Pippingz samt tingztålken Mikkel Jönsson Stålnackas närwaro; Nembln. Länssman Per Ivarsson och dess Sohn Hans, Lappmännerne Nils Perssons Sohn Anders Nilsso, Gla. Olof Ivarssons hustru Elin Andersdotter med Sonen Per, item Per Olsson och Anders Toresson, nybyggarne wid Olkowara Mads med dess bröder Erik och Hendrik Erikssöner, Erikz kammerat Johan Madsson ifrån Pello by och Öfwertorneå Sochn, jämwähl ifrån Teno by, nybyggaren Mikkel Henrikssons hustru Aili eller Agneta Andersdotter och lappmannen Per Persson Guttorm hwilka perssoner alla bruka Laxefiske uti Edz-Karas- och Teno Elf, undantagandes Anders Toresson.......


Brev till Finnmarkskommisjonen.html

"Härjedalen i Finnland, Sameland."( Läs Björnar Seppolas inlägg)

Les mer (från Finnmarksbladet)

Historie og folk fra en gammel kvenbygd- Väkkära. Børselvs «forstad»

Mer om kvenenes opprinnelse


Hovedfagsoppgave i Planlegging og lokalsamfunnsforskning ved Universitetet i Tromsø, 2005

Oppgaven handler om ikke- læstadianernes forhold til læstadianismen i Manndalen i Nord- Troms.

Oppgaven kan lastes ned her


11-02-17: fjor ga den tidligere kultursjefen i nordlandskommunen han ut boken «Vi som dro i Norveg»


Svartebok - Midtvintersblot! (om kurering)


Finnmarksloven ("Fjellfinnhuva"; Dokumentärfilm, NRK 2)

Les mer


Ingers kulturarv blir levebröd

Läs mer här: Startsiden - Halti Kvenkultursenter IKS


10-12-11:

Arkivverket.no

Rettsprotokoller digitalisert

webbok.exe (Digitala böcker)


I love språk : Meänkieli och framtiden

10-10-28: http://www.ur.se/play/157291 Om meänkieli (kvenskan)

Markus Fagervall sjunger på meänkieli (Tornedalsfesten)

Läs mer här: Kvensk/finska (Meänkieli)

Se även TV-programmet om Kurdiska barn:

Fredagen den 29 oktober kl.13:00 SVT 2 Världen

»Vi följer nyutexaminerade Emre Aydin under hans år bland elever som inte är vana att det finns någon lärare i skolan. De kurdiska barnen blir så småningom bra på att läsa, skriva och räkna. Men allt sker på turkiska då den officiella policyn är
att aktivt förhindra användandet av det kurdiska språket.
 Tv-program (2009)
Världen : På väg till skolan

Denna verklighet mötte oss 40-talister när vi började skolan här i Tornionlaakso och kunde inte ett ord svenska.

Mer om serien i UR-s mediebibliotek »:Kampen om land och vatten.


 Kvensk/finska (Meänkieli)

http://hbwebben.se/11000-ord-meankieli-tornedalsfinska/

Meänmaan aviisi


Om meänkieli och finskan

29/9 Sändes: ons

sb,p103756,1,f,-1



11-05-14:

Yllästunturi (Om meänkieli)

(Även ett ex. på Finlands satsning på

 turistnäringen här uppe i Lappmarken!

Ren

renlagarna-gor-alla-till-forlorare_

Samerna fick rätt – tyvärr

Vad kostar en ren- - en ekonomisk och politisk analys

Kommentera Viktig seger för rennäringen

Läs mera här: Renskötseln

PoroNet (Om renskötsel i Finland)


Hyttevedtak over stokk og stein (om rennäringens makt)

Nesseby- Sauebonde føler seg forrådt

Bemerkningar om samekonvensjonen (av Jarl Hellesvik)

Reindrifta er samenes adel

Samebyn stoppar hotellbygge:

Sameby motsätter sig markköp - Ođđasat | Sveriges Radio

Samene kan felle ulv fra he...

ILO169

 
Sameby anklagas för tjuvjakt

Sameby anklagas för tjuvjakt Kan ha tjänat miljoner på att sälja älgkött

En konflikt har blossat upp i Tärnabyområdet. En sameby anklagas för att ha skjutit betydligt fler älgar än tillåtet.
 

  • "Folk är skitförbannade"
  • "Det är illvilligt förtal"

10-09-30: Nu finns de gamla kartorna från 1600-talet tillgängliga på nätet.

Riksarkivet.se

Ladda ned DjVu (Caminova) för att se kartbilderna.

Landskapsvis register över kartsamlingarna

Västerbotten (inkl. Norrbotten och Lappland)
Z1 (Skellefteå socken m.fl.) 1642-1648 
Å1 (Luleå socken) 1643-1645 
Å2 (Torneå och Kalix socknar) 1647-1648
KrA Lappmarken (Kemi och Torneå lappmark) 1642-1643 
RA Tresk gränskarta 1637, 1640-tal 

Märk väl de kvenska benämningarna på platserna.


10-10-25: Publicering av forntida böcker:

Isländarnes berättelser om de fordna Finnarna - Forside

Fosterländskt Album fra 1845:  side 73  side 74  side 76  side 78 

Läs mera här: Om Kvæner, Finner och Lapper


10-10-25: Anteckningar om Nord-Karelska frikorpsernas

Om Kajana och Uleåborgs Friherrskap fra 1853 - Forside 

side 1  side 2  side 4  side 6  side 8  side 10

Korsholman Linna ja Lääni keskiajalla fra 1869 - Forside

side 1  side 2  side 4  side 6  side 8  side 10

Läs mera här: Om Karelare


10-10-26: Bok om Otters resa: Vikingeskibsmuseet Roskilde- Ohthere och Wulfstan

Olavslegenden og den latinske historieskrivning i 1100-tallets Norge

Ottars beretning etter Nansen   Fridtjof Nansen - Wikipedia

Tore Hunds Bjarmelandsferd 1026   A.W. Brøgger- Håløygenes Bjarmelandsferder

Om Husfliden i Norge av Eilert Sundt, 1867 - 1868


Mistä Tornion ja Muonion jokialueiden suomalainen asutus on peräisin: 

en atikkel på 9 sider av Martti Airila  (Opprinnelsen til den finske bosetningen i Torneås og Muonios elvetrakter)

Frågan om kvänerna:

en artikkel på 19 sider av Carl Magnus Schybergson

Läs mera här: Kvenland

10-10-25: Mer om kvenenes opprinnelse......



10-10-27: Genernas geografi | Forskning & Framsteg | Populärvetenskapligt ...Professor Thomas Wallerström, Luleå.


 Gårdar och folk i norr

sid.26:

.....Däremot finns under 1800-talet en del kuriösa skrifter som anger ganska exakta befolkningssiffror för Sverige under äldre tid. Nic. Bellus anser att Sverige år 1571 hade 3 miljoner invånare varav Finland ensamt 500 000 samt finner det ”sannolikt, att samma antal kunnat vara uti Karl Knutsson tid.”

Västerbottens folkmängd är enligt Bellus 42 000 vid denna tid. Än precisare är G. Lind som i sin Undersökning om folkmängden i Sverige före Digerdöden berättar att Oden vid sin invandring år 60 f. Kr medförde 27 720 asar, vartill komma de gamla inbyggarna, jotarne 46 400, lapparne 5 800, finnarna likaledes 5 800 och kvänerna eller hunnerna 11 600, och att Sverige vid denna tid således hade 97 320 invånare.25.......

Norrländsk kunskapsexplosion 1986-2

Läs mer om Wallerström längre ned på sidan.


Kvenlandsförbundet/Kveenimaayhistys. 

Kvenlandsförbundets hemsida: http://kvenland.net/1

Apu-lehti


 Bjørnar Seppola:

Regeringarnas satsning på samisk och kvensk forskning och kultur

10-12-19: Finnmark AP og kvænene

Lite om Nordkalottens historia

Nytt språkrevitaliseringspr...(En fin julklapp till Kvenlandsförbundet)


EDL har sendt brev til Karl Erik Schøtt-Pedersen ved statsministerens kontor.

Les hele brevet her. edl.no - Hjem

NÄTVERKET NORDEN



  • Föreningen

  • Nyheter

  • Historik

  • Länkar

  • Händelser från förr

  • Kontakta oss

 



 Band X, årgång 1871)

Elegia (Finsk dikt)

Norsk dikt


HISTORISK SKOLEATLAS

Kartbok av Ved Odvar Bjørkelund utgiven år 1965

Granskat av Proff.dr.philos Leiv Amundsen och Proff.dr.philos Johan Schreiner

Dessa skolböcker användes i skolundervisningen ännu år 1965. Senare blev skolböckerna reviderade och uppgifterna om bl.a. Kvenland borttaget.


 

Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser (år 1899)

scanned imagescanned image

 

scanned imagescanned image

 



 

Karesuando by med den gamla kyrkan i bakgrunden

                        Från slutet av 1800-talet. Skattelandet  och nybygget Karesuando. Foto Sophus Tromholt

 
Johan Isak Niva f.1857 ? med fru.

KARESUANDO Släkten


Opplysninger: Isak Niva og broren Pekka var fra Karesuando. På kvensk språk ble de kalt rekikauppiaet, slede-handlere. De dro rundt til folk og kjøpte opp reinkjøtt, jernvarer, senetrå og ryper som de solgte på markedet. I Skibotn kjøpte Isak og Pekka varer som de solgte videre når de kom hjem. Bildene ble hentet fra Hembygdsforeningen i Karesuando i forbindelse med forarbeidet til utstillinga Marked og Læstadius. Aksesjone består av bildene 6713-6716


scanned image

scanned imagescanned imagescanned image

 

203 (Natur och arbetsliv i svenska bygder / II. Norrland)

263 (Svenska Turistföreningens årsskrift / 1927. Södermanland)

346 (Svenska Turistföreningens årsskrift / 1910)

10-03-17: Nationalstat och minoritetspolitiken (Bild på Arbetsstugorna. Berättelsen om Zakko. Länk till C-uppsats)

Uppdaterat med länk till de första lärartjänsterna i Torne lappmark, samt de första folkskoleinspektörerna P. O. Grape och K. V. Karnell (kyrkoherdar).

Arbetsstugor för barn var nödhjälp på villovägar. Pressmeddelande från Umeå Universitet 


09-10-28: Motion om lika rättigheter för alla.

Här en länk om lika mänskliga rättigheter som SD motionerade om i Härjedalen kommun:
Nu när alla svenska partier tar avstånd av SD för att de inte respekterar människornas lika rätt i Sverige rimmar det dåligt ihop med den politik dom för (och har fört) mot oss lantalaiset (kvener) sedan drygt 100 år tillbaka i tiden.


10-03-03: Detta är en del av oförrätterna som vi och vårt folk här uppe i lappmarken fått utstå:

1. Näringsförbud (bl.a. renskötsel). Uppdaterat.

2. Modersmål förbud.

3. Konfiskering av land och vatten (Nybyggen och lappskatteland ovan "odlingsgränsen").

4. Förfalskning av våra kartor (Kvenska- Meänkieli namn ersätts till samiska och svenska).

Allt detta strider mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter och Sveriges rikets grundlag. Man kommer att tänka på likheten som finns i Turkiet nu om Kurdernas kamp för lika mänskliga rättigheter där.


 

 

scanned image

 

 

Första kyrkan i Karesuando

Efter att gränsen kom till 1809 uppfördes en ny kyrka i Karesuando 1816. Se likheten med Korpilombolo kyrka MALL

Den gamla kyrkplatsen var i Markkina. Markkinas historia   Foto Sophus Tromhult

NF.15006-135Sophus foto från Kätkesuando


 Kyrkohistoria

 

Om Laestadius och hans lära: fulltext - Beteckning- Rel C vt 2004-2

Lars Levi Laestadius  Jukkasjärvi kyrka.

Læstadianismen i nordområdets litteratur

http--www.laestadiusarkivet.se-Sveriges_Statstidning_1836.pdf

Naturhistorikern L. L. Laestadius.

....."Länsman, tre präster och Loven begav sig den 22 utrustade med järnstänger och spadar på gravplundring till Markkina. Där stod Enontekis kyrka under åren 1661—1828.".......

 


 

scanned image

Befintliga kyrkan uppfört 1905, samt små timmerbostäder.   Foto Emilie Demant Hatt

Karesuando kyrka - kyrkomiljön

Rättelser till länsstyrelsens framställning; Kyrkan ligger vid Muonioälv (inte vid Könkämäälv). Kyrkogården ligger vid samma älv vid sjön Saksanjärvi (inte på andra sidan älven).

Interiör från Karesuando kyrka före restaureringen. Märk väl drakhuvuden som avslutade timmerstockarna.

Dessa sågades bort.

04-22: Bilder10-

10-04-22: Bilder från Skibotn


Hemsidan uppdaterat: 10-11-01

Om Amund Helland

Norges land og folk- statistisk og topografisk beskrevet - Google böcker, resultat

Finlands förhistoria

Historisk atlas - Sverige

Sveriges historia 600-1350

Sveriges historia
För första gången på 50 år utkommer ett nytt flerbandsverk om svensk historia. Huvudredaktör för Sveriges historia är professor Dick Harrison och första bandet omfattar tidsperioden 13000 f.Kr. till 600 e.Kr.

Forskningsetisk kontekst- Historisk urett og forskning som ...

Björnar Seppola om via politik styrd forskning om Nordkalotten.


10-03-08:

11300 år gamla boplatser hittade i Tornedalen.

Arkeologiska fynd (Sammanfattning)


10-10-30:

Finnarna vid Ishavet (Ny tids historia)

Tilbakeblikk på avdukingen ...

Om Kvæner, Finner och Lapper (Sammandrag)

I 1743 ble Olle Christophersen find, ifølge Petter Schnitler, enda regnet som en av «Bals Fior Finner som Boer ved

Søesiden og Bruger Gaarder».

Fra 1744 hadde imidlertid qvænen Anders Andersen blitt ny bruker på Markenes.

«Denne igiennemdragen, og af mig forseiglet Bog, Som indeholder Et hundrede, halvfemteSindsTive og et Blade

authoriseret till en Ting Protocoll for Kongl: Majts Sorenskrivere udj Tromsøe fogderi, Sr Wilhelm Thomessøn; Og

naar denne Ting ? eller Justitz Protocoll er brugt i 3de aar, maae hand Sig med en anden igien forsiune.

Storfoshengaard d 12 Aprilij O. Schelderup.1745



10-03-31: Finsk forskning om Lappmarken (Sammanfattning)


10-03-08: Om Karelare


10-03-16: Suonttavaara och Enontekis (Släkthistoria)

10-05-08 Lagfart och bouppteckningar1891-1899


10-03-29: DNA-forskning

     I den här grottan i södra Sibirien hittades benet som lett till de nya teorierna.

I den här grottan i södra Sibirien hittades benet som lett till

de nya teorierna.

Spår efter ny människoart

Ett forskarlag lett av gästprofessorn i Uppsala, Svante Pääbo, har funnit spår efter EN HELT NY människoliknande art i en grotta i södra Sibirien.
 

10-03-09: Finnmarksloven

10-04-05: ILO-konventionen


10-11-01 :Nytt bidrag motiverar till studier i samiska

Publicerat: fredag 29 oktober kl 05:25, Ođđasat
Sametinget har beslutat att bidra ekonomsikt så att fler ska kunna läsa samiska på högskolenivå. 
– Det är motiverande med bidrag för att läsa samiska. Det är tungt om man ska behöva ta studielån, säger Ida Ljungberg som studerar sydsamiska.

Läs mer

 
Alla ledamöter i Sametintet ska kunna få bidrag för att lära sig samiska. Foto: Thomas Sarri. Alla ledamöter i Sametinget ska kunna få bidrag för att lära sig samiska. Foto: Thomas Sarri.
STAARE

Alla ska kunna samiska

Publicerat: torsdag 28 oktober kl 13:48, Ođđasat, 8 kommentarer
Alla samer ska kunna tala, läsa och skriva samiska. Det är ett av fem mål som Sametinget har fastställt för språkarbetet. Samer ska också kunna få 40.000 kronor i studiebidrag för att läsa samiska på universitet eller högskola.

Buot sámit galget máhttit sámegiela

Buot sámit galget máhttit sámegiela. Dat lea okta ulbmiliin maid Sámediggi lea mearridan giellabargui.
Hilgu boazodoalu šiehtadanevttohusa

Läs mer


10-03-30: Mänskliga rättigheter

....På senare år har man insett att detta inte är tillräckligt och nu framstår det tydligt att kulturella särarter och minoritetsidentiteter måste erkännas, respekteras och skyddas mot vanvård, ringaktning och förstörelse.

 Dessa kulturella rättigheter handlar om språk, historia, folklig identitet och rätten till det territorium de olika grupperna fått i arv av sina förfäder.

På detta området har FN hamnat på efterkälken. Det förefaller dock som om FN är på väg att tänka om. Från FN i Genéve kommer signaler om att en mellanstatlig debatt om den framtida synen på folkgruppers rättigheter är långt framskridna.

Sverige har varit bunden till de konventioner och avtal som under åren antagits av rådet. Medan man i flertalet västeuropeiska stater inkorporerat Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna som en del av den egna lagstiftningen, har man i Sverige avstått från detta. Man har ansett att den inte är förenlig med svenska rättstraditioner på det område som resolutionen omfattar. På grund av att Sverige inte inkorporerat konventionen i den egna lagtexten, har man många gånger fått finna sig i att ha blivit dragen inför rätta i Strasbourg.


10-11-01: Renskötseln

År 1605

Ur register uppå lapprenar uti Torneå lappmark och Suonttavaara by år 1605 läser vi att det innehas tillsammans 46 tamrenar fördelade på 15 familjer (Suonttavaara by omfattade då både svenska och finska sidan av nuvarande riksgräns). Dessa djur bestod av kor och kalvar vilket visar att de mjölkades och användes som lockdjur till andra vildrenar (tjurar).

Renskötsel som näring - en ren myt-

"Historisk uppgörelse ger samerna större inflytande"
Sametinget

Samebymedlemskap

Publicerat: fredag 29 oktober kl 06:00, Ođđasat, 6 kommentarer
Samebymedlemskap SametingetSamebymedlemskap Sametinget (1:49)
Sametinget beslutade igår att en same som äger minst en ren som betar inom samebyns område, är medlem i samebyn.
Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Poddradio Öppna i spelaren
Sametinget beslutade igår att en same som äger minst en ren som betar inom samebyns område, är medlem i samebyn.

Läs mer


10-11-10: Jakt och fiske

 Kieruna (kvensk) – giron (N-samisk)

Skjuten älg.
Sápmi

Samer oeniga om dubbel jakträtt efter älg

Publicerat: kl 07:07, Ođđasat, Kommentera här
Det samiska samhället är splittrat i frågan om dubbelregistrering av jakten. Renskötaren Lars Tomas Labba i Saarivuoma sameby menar att den dubbla jakträtten garanterar samebyarnas rätt till älgjakt. Jakt- och fiskesamernas partiledare Håkan Jonsson menar att jakträtten på privat mark tillhör markägaren.
Oenigt om dubbeljakträttde får fortsätta som det är. (2:34)
Det samiska samhället är splittrat i frågan om dubbelregistrering av jakten, en fråga som ska behandlas av riksdagen i november. Renskötaren Lars-Tomas Labba i Saarivuoma menar att den dubbla jakträtten garanterar samebyarnas rätt till älgjakt.
Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Poddradio Öppna i spelaren

Läs mer

Riksdagen

Dubbel jakträtt åter i riksdagen

Publicerat: fredag 29 oktober kl 05:44, Ođđasat, 1 kommentar
Dubbel jakträttDubbel jakträtt (1:32)
Dubbel jakträtt åter i riksdagen - Socialdemokraterna kritiska mot regeringen
Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Poddradio Öppna i spelaren
Frågan om dubbel jakträtt i fjällen är åter på tapeten. Både moderata och socialdemokratiska riksdagsledamöter har lämnat in motioner i frågan.

Läs mer


10-10-25: Mark och äganderätt (Om Siikavuopio)



10-03-31: Resor på Nordkalotten



10-03-19: Gränsdragningen 1809



10-08-18:

Samene og Lofotfiske i eldre tid

Såpeboksen

Var kvenene opprinnelig hel...

Kvenflagget vedtatt

Myten om kvenenes rike

Samer och myter


Fra kvensk instiutts hjemmesider

Les mer om den kvenske oversettelsen her på yr.no


 (Insatt bilder från Nordiska museets "lapska" samlingar. Om Thomas Wallerström längre ned)


 
  • BookView portalen (Digitaliserade böcker)
  • Nordiska Museet finns på nordiskamuseet.se
  • Alla brev och papper kring Ostindiska Kompaniet: ostindiska.nordiskamuseet.se
  • Nystartade Aerys Consul-ting AB som infört Primus-lösningen: www.aerys.se
  • Primus hos norska musenes datatjeneste på www.mdt.no/primus> Bakgrunn

saltflaska från Lappland

Fotad och inläst. En saltflaska från Lappland inkommen 1937. Här med foto på katalogkortet. Det enda sättet att bevara katalogkorten och göra dem ordentligt sökbara är att läsa in dem. Alla inlästa bilder kommer senare att kopplas till Primus.

 


Norrbottens historia har reviderats och börja nu närma sig verkligheten:

Norrbotten

Olaus Magnus Carta Marina tryckt 1539 JPEG

Cipher Project (Forntida kartor på nätet)

Olaus Magnuksen kuvaus

Olaus Magnus första bok förklaring

Olaus Magnus och hans framställning af Nordens geografi; studier i geografiens historia

Full Text

- Karl Jakob Mauritz Ahlenius

Olaus Magnus - Ett försök till karakteristik och några önskemål ...

Internet Archive Search- publisher-"Almqvist & Wiksells"

Historiska museet: bild.asp-uid=23772


09-05-09: Fler forntida kartor

Map of 14th - 15th Century Finno-Ugric Lands



Från de historiska böckerna:

Från JORDHA BOOCKEN WTHAAFF WESTHRABOTNEN 1543

Om Wästersjölappar står det här:

..... När den svenska fogden nu söker utkräfva skatt af dessa lappar, vägra de, heter det, men utbjuda sådan skatt, som är ludh (lod) och kruth, hijsk (?) och pil, och svara samma sjöfinner: "När du kommer med konungens bref i Sverige , wele wi svare eder med all den del, oss är mögeligit och Gud gifver oss råden till. Där må I fullkomligen förlåta eder uppå. Sedan vele vi hålla, hvad utaf gammal ålder varit haver".

År 1584 hade ock Oluff Bwreman fått K. Maj:ts öppna bref och fullmakt att kräfva skatten utav dem; men när han kom till dem, fick han tvärt emot deras löften "all ond svar", efter han icke därtill hade med sig danska konungens tillåtelse, att så ske skulle. - Den vanliga benämningen "Västersjö-lappar" var lapparna icke till lags: de ville heta Västersjö-finnar. Nils Oravains skrifvare har i den delen berättat ett betecknande drag. När så händer, heter det, att det skrifves ifrån K. Maj:t eller ifrån ståthållarne och (man) kallar dem Västersjö-lappar, så svara de så: "Drager effter dem, hvarest som I kunnen finne någre lappar, och kreffuer dem och icke oss!"

Under öfverskriften "Till minnes" antecknas därför ock i räknekammaren: "Skall därföre skrifvas Västersjö-finnar och intet lapper".......


Handlingar i Arkiv

Kammararkivet (S.K.A.)

Norrlandshandlingar

Fogderäkenskaper för Västerbotten , Lappmarker och Västersjöfinnarnes 1533-1624.

Riksarkivet Köpenhamn (D.R.A.)

Svenske Ackta 1571-1611

Norske samlingar

7 Afd. Finnmarken

Det Kong. Geheimearkivs Registrature 13

Akter vedrörende Finnmarken

Riksarkivet i Kristinia (N.R.A.)

Schnitlers protokoll

Kong. Biblioteket i Köpenhamn

Kalls Samling




Bild på Rovaniemihacka

 

..."Rovaniemihacka, 24,4 cm. lång. F. på den höga älvstranden

vid Gunnari, 1,5 km. ovan Auskari eller c:a 5,5 km. ovan kyrkbyn

i Karesuando sn"....

Rovaniemihacka den mest utspridda stenföremålen i Norden , forskarna anser att ursprungsmaterial kommer från trakterna i Pajala. En Rovaniemihacka är ett avlångt, enkelt och ganska robust stenföremål. Vanligen är de utförda i strålstensskiffer som förekommer talrikt i Rovaniemiområdet. Innebörden är oklar, den vanligaste tolkningen är att de utgjort ishackor.

Bronsåldern - Örnsköldsviks Kommun

Yngre stenåldern - Örnsköldsviks Kommun


09-12-08: Från Nordiska museets lapska samlingar, mera passande benämning är kvenska samlingar.

Björnar Seppola skriver: "Jeg var på 1980-tallet, i Sovjet-tida, på museet i Kola. Der var et to avdelinger, den russiske og den samiske. Nordlandsbåten, juksasnella, den finske badstua, bilder av husene til de 1200 kolanordmennene og etter de 8000 finnene som bodde på Kola fram til 1937, stod alle på samisk avdeling. Alt materiale som ikke kunne klassifiseres som russisk, var klassifisert som samisk. Dette ligner veldig mye på den situsjonene vi har i Norge i dag. Alt historisk materiale som ikke kan klassifiseres som norsk, klassifiseres som samisk".

Det är samma förhållanden här i Sverige som det var i den forne Sovjetunionen för 30 år sedan, än i dag.

Läs mera här:

 

Lampa, NM.0069628  Kruttyg, NM.0140463  Kruthorn, NM.0069731 Krutmått, NM.0069640 Bälte, NM.0053249+*1  Kniv, NM.0213615A-B Slidkniv, NM.0137093A Bågspännare, NM.0036642 Skjutdon, NM.0069383 Tobakspung, NM.0069763  Pung, NM.0244942  Svavelslev, NM.0069452   Kastsnareögla, NM.0069698

  Ridkorg, NM.0219735Klövjesadel, NM.0244931A  Rensele, NM.0244928A   Husdrag, NM.0069396 Bandhake, NM.0069502 Knapphålsjärn, NM.0069511 Karvkniv, NM.0069517 Passare, NM.0069513 Dragmått, NM.0069509  Passare, NM.0069489  Garvjärn, NM.0069518  Dragmått, NM.0069496 Hyvel, NM.0069378 Laggningsredskap, NM.0069460 Tjärhorn, NM.0069743Tömlås, NM.0069702   Besman, NM.0069711     Penningpung, NM.0069416 Tjärhorn, NM.0069417 Saltflaska, NM.0069421 Kaffedosa, NM.0069426   Smörask, NM.0234730B Skrin, NM.0070396 Skrin, NM.0138146  Kaffepannsfodral, NM.0234732

 Saltkar, NM.0154689 Kagge, NM.0069440  Bägare, NM.0138144  Mjölkningsskopa, NM.0236594  Vattenskopa, NM.0069408  Skopa, NM.0069689 Kaffemortel, NM.0069757 Skrin, NM.0069448   Klövjeskrin, NM.0244933B    Mjölkflaska, NM.0236595A  Brännvinsflaska, NM.0069526  Sked, NM.0171698 Spade, NM.0216674 Färdskrin, NM.0244934A-B Mjölkkagge, NM.0244935A-B Flaska, NM.0244938A Skopa, NM.0244939   Ask, NM.0190145A Ask, NM.0069601 Sked, NM.0069594       Smörkniv, NM.0213590   Pust, NM.0213631 Klövjesadel, NM.0213678 Kaffekvarn, NM.0194178 Svavelslev, NM.0069468  Kaffekrossare, NM.0069651   Kaffekvarn, NM.0138214C  Sensträckningsband, NM.0148974 Brudskor, NM.0223704A-B Halskrage, NM.0067819Revsticka, NM.0069436 Vävsked, NM.0069710 Sydon, NM.0069498 Slända, NM.0069712 Syask, NM.0234731B  Revsticka, NM.0069653 Ostform, NM.0070363  Ostform, NM.0069742  Kaffemortel, NM.0069492+ Kaffekrossare, NM.0069504A-B Nätnål, NM.0069591 Syl, NM.0070353 Vävsked, NM.0069508 Vävkrok, NM.0069644A Slända, NM.0069584 Dihorn, NM.0069505 Hårnål, NM.0213588  Hundklabb, NM.0201646  Snöskovel, NM.0213629  Tändsticksfodral, NM.0106444    Torvhacka, NM.0216672 Skidor, NM.0100901B Kopphorn, NM.0069395

Bild 240071
Klicka för större Bild 323471
Klicka för större Bild 74135
Klicka för större Bild 240232
Klicka för större Bild 240248
Klicka för större Bild 28580
Klicka för större Bild 74118
Klicka för större bild Bild 74145
Klicka för större bild

          Bild 323582 Bild 323583 Bild 323975

Bild 28155
Klicka för större bild

158 bilder»  Pikku Saivo ,Unna Saiva Gällivare  Historiska museet


09-11-09:  Finland och dess invånare, Andra ... (Om Biarmier, Kvæner och Finnar).

Uppgifter om renantalet 1604 och 1609


          Side 242   Fisketräsken i Enontekis och Koutokeino 1671.


Kiälota Järfwi, brukar Nilss Hansson, Hendrich Houa och Anders Houa.Manna Järfwi, brukes af Jon Nilsson och Nilss Larsson.Karissoua Ellf, af Hendrich Nilsson och Måns Mårtensson.Rådas Järfwi och Tullinghsuando, af Peder Ersson, Peder Pedersson och Peder Hin-derssons Assas Änckia Hustru Agneta.Luongas Järfwi, brukar Peder Pedersson allena.Pelldo Järffwi By.Passma Järffwi och Pelldo Järfwi, brukes af Oluf Pedersson, Anderss Pedersson ochNilss Ersson.Romba Järffwi, brukes och aff föreskrefne tre perssoner.Pöras Järffwi, brukes aff Jönss Olufsson och twänne Hanss Bröder Peder och Johan.Paijais Järfwi och Suolo Järfwi, af Michiell Olufsson, Nilss Olufsson, Nilss Pederssonoch Larss Nilsson.Nächali Järfwi och Tuorkot Järfwi, brukes aff Esskill Nilsson och hans SwärfaderNillss Olufsson.Dedt finnes fuller ännu någre små Inssiögar, Vnder deres Landh och ägor hörande,som dhe medh wisse nampn eij rätteligen kunna angifwa, men brukas af ingen, eftter därfinnes ingen fijsk till fångz.Tillfrågades Lapperne, om dhe kunna inrymma flera perssoner till sigh, att fijkia ochfara i deres Skogh och fijskiewatn? Hwar till dhe swarade enhälligen, att dhär flere pers-soner in på dheres ringa Ägor booflyttia och sigh inträngia skulle, see dhe sigh eij annatföre, än dhe af Hungers nödh måste alldeles försmechta.

(Märk väl att alla kallas Lapper av Skattefogdarna)


Länk (Bengt Pohjanen får kulturpris).

Bengt Pohjanen
Lindas takhopp



   

Kvenske dokumenter og informasjon

Norsk skolepolitikk overfor kvenene 1720-1996

Kvændebatt i Kåfjord

 Diskussion i Kvenfolket:

Björnar Seppola om via politik styrd forskning om Nordkalotten

Klockan är fem i tolv när det gäller kvensk/finskan

Kvenfolket

En side for alle finsk-ættede, Norsk-Finske og Kvener.
 
Kvensk, kvener, finnmark, politikk, kultur
  • ►Les mer
  • Ber om eget kvænfond
  • Børsskogs verker må utgis
  • En antikvænsk bok (Sagat)

Kopprabas » Historien » Finnarna » Finnarna på skogen (Om skogsfinnar)

Om Råselebornas ursprung

Ytterlännes första innevånare


09-12-06: Kvenernas flagga: artikel.aspx-ArticleID=4927893

09-12-15: Gemensam Kvänlands folkdräkt

 


Nuttuka (Renskinnsvintersko)

 (Elgström, 1922, s. 305).

http://origo.no/-/page/show/2937_kvenskordliste

      "Oonhän meilä vielä kieli"

  Jords internettside.

"Nuku nuku nurmenlintu"(Tryck på MP3)

"Tornionlaaksun laulu"
Länk Personer som utvecklar språket
Länk Böcker

522892_kvensk-barnekultur-paa-youtube-pyssyjoki 

Youtube kanal

www.sonjasiltala.net (Bl.a. bilder av kvener)



När kommo Svenskarne till Finland- av Karl Bernhard Wiklund

1 På samma sätt ha lapparne allt sedan urnordisk tid upptagit massor'
af lånord från nordborna, under det att man i de nordiska litteraturspråken
knappast torde kunna finna ett enda lapskt lånord.


Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord

Statistik öfver Sverige, grundad på offentliga handlingar - jemte en karta öfver den nordiska halfön, år 1844. (sid.443)


09-11-18: Dagens skandinaver nedstämmer inte direkt från jägare och samlare som bodde här i äldre stenåldern. Det hävdar en grupp svenska forskare vid Uppsala Universitet.

Genetic legacy of Europe's last hunter-gatherers...

Översättning:

Sammanfattning

Den drivande kraft bakom övergången från en födosök till ett jordbruk livsstil i förhistoriska Europa (Neolithization) har diskuterats i mer än ett århundrade [1,2,3]. Av särskilt intresse är om reproduktionsnivån eller kulturellt utbyte var ansvarig [3,4,5]. Norden har en unik plats i denna debatt, för det upprätthålls en av de sista stora jägare-samlare komplex i neolitiska Europa, Gropkeramiska kultur [6]. Spännande, dessa sena jägare-samlare fanns parallellt med tidiga jordbrukarna för mer än tusen år innan de försvann cirka 4000 år sedan [7,8]. Den långvariga samexistens mellan de två kulturerna i Skandinavien har nämnts som ett argument mot reproduktionsnivån mellan mesolitisk och den nuvarande [7,8]. Genom analys av DNA från forntida skandinaviska mänskliga kvarlevor, visar vi att människor av Gropkeramiska kulturen inte var direkta förfäder till moderna skandinaver (inklusive det samiska folket i norra Skandinavien), men är närmare släkt med samtida befolkningen i östra Östersjön . Våra resultat stöder hypoteser som härrör från arkeologiska analyser att föreslå en neolitisk eller post-neolitiska reproduktionsnivån i Skandinavien [7]. Dessutom har vår data är i överensstämmelse med uppfattningen att östra Östersjön utgör en genetisk refugia för vissa av de europeiska jägare-samlare populationer.

Samene kommer fra Nord-Spania




09-05-12: Skalman.nu Forum • Visa tråd - Bevis för finsk bosättning i ... Kvenland

09-05-21: Om Lappmarken


Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten, Luleå stifts julbok

scanned image


09-08-28: Uttalande inför riksdagsvalet i Norge

edl.no - Hjem

09-01-30: Sametinget og demokratiet

NÄTVERKET NORDEN

Kvenlandsförbundet/Kveenimaayhistys. 


Rettssikkerhet for kvænsktalende (Ságat)

 


Global Change från en geografs perspektiv- 40000 år av omvälvning

Européernas DNA från en geografs perspektiv- 40000 år av omblandning


Mediebevakning & aktuell debatt • Forum för vetenskap och folkbildning

Människans ålder och härkomst omprövas | Forskning & Framsteg ...


09-05-10: Munin- Open research archive - University of Tromsø Open Access (öppna vetenskapliga avhandlingar kan spara samhället hundratals miljoner).

http://lantalainen.bloggspace.se/985513/Nordkalottens-historia

Länk (Puolikuiva alkuperäsivusto)

09-04-27: earlyfin.htm



Myten om kvänernas rike. En granskning. L.Lundmark

09-05-08: Solidaritet100

09-04-24: fulltext » Karin Grankvists avhandling om Siggevaara och Tingevaara byar, 2004.




 Ryska bilder och från Sibirien) Insatt mera bilder.

09-05-13: Meän raatio

maanantai 11 toukokuu 2009 (Om rätten att använda meänkieli) 17:10



09-03-18:Tidsresa i Torneälvdal. Norrbottens äldsta boplats?  Bilder från "Tievat".

08-07-20: Fornfynd i Vuontisjärvi Uppdat. med stenåldersyxa från Karesuando och från Norge.

Norrbottens finnbygds historia. (Uppdat. med bilder på halsringar). Läs mera här: Arkeologi

LÄS MER: NORRLANDS HISTORIA SKRIVS OM


De förflutnas närvaro, utg. av Riksantikvarieämbetet

Vilka var först ? av Thomas Wallerström . Utgiven av Riksantikvarieämbetet.

08-12-05:Vilka var först? (Diskussion från arkeologiforum)

 

Böckerna kan beställas från: http://www.dialog.raa.se/cocoon/forlag




Meän raatio - SR Sisuradio sänder på meänkieli

Tiistai 24 helmikuu 2009 - Tiistai 3 maaliskuu 2009 (Temat rasindelning fortsätter i kväll)

Meän raatio

maanantai 2 maaliskuu 2009 17:10 (Bertil Isaksson tar upp ämnet skallmätning)

Pressmeddelande från Umeå Universitet 

Nuulanki, nybygget som skövlades och brändes ned.



Bildsökresultat för Tromsdalstind

"Tromsø, with Tromsdalstind, Troms, Norway" en gang mellom 1890 og 1900. Bildet er hentet fra Library of Congress' bildesamling på Flickr.



08-07-20: Med anledning av konferensen i Haparanda (Hur använder vi vår historia? uppdat.)  Länkar  till Tornionlaaksun laulu. Artikel även från minoritetsutfrågningen i riksdagen.

09-01-12: www.nll.se - Open-Space-diskussioner - En redovisning

08-07-03: Enande flagga sprider sig



08-05-30: http://lovikka.net/skrifterna/

http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2242
http://www.kvenskinstitutt.no/kvener/kvener-2.html

08-05-29: Kulturell identitet og regional utvikling

08-05-29: Andre opponent: Professor Liisi Huhtala, Uleåborgs universitet



08-05-15:

Historisk rätt


08-05-21: Dokumentation om Skibotn marknad

Restaurerade stenhus i Norge . (Även länk till Webbtv).

Holmenes (Nordnorge, upprustad nybygge)

 

Läs vad som hände en liknande ställe i Sverige:

Nuulanki, nybygget som skövlades och brändes ned.



08-04-25: (Äldre historia) 


08-04-10: Läs mera om vår kultur och historia här

http://www.levandehistoria.se/


08-05-20: Suonttavaara  (Hänv. till domböcker)   Ursprungssläkten i Karesuando/Enontekis. (Uppdat) 

07-11-12: Markkinas historia (Interiör bild Kdo-kyrka, fotogenlampa)   

Lars Levi Laestadius familj, släkt och botaniker. Länkar. (Uppdaterat med länk till Martti Vuollo)

Enontekis/Karesuando sockens förhistoria (Uppdat. med L. L. Laestadius debattinlägg)

08-12-02:Naturhistorikern L. L. Laestadius.

08-04-14: Uppdat. i :



09-04-03:  Diskussion (Uppdat.)  


08-11-21: Senaste nytt från Sverige


Mycket märklig läsning (DO Katri Linnas rapport)

Attack mot samerna

Samernas historia »

Inget besked om samernas rättigheter ...

Svonni anmäls för kränkning

 
Sd till attack mot renägande samer

 
Den osynliga urbefolkningen

09-01-09:  Senaste nytt från Norge  (Nya länkar om kvensk forskning)

Uttalande av Björnar Seppola

null Ishotellet blir Sorrisniva

Friluftsparken skifter navn.

Les hele saken


Samene som ett folk-

Den nye sameretten

Samer i Lyngenfjorden

 

Sjøsamer i Lyngenfjorden

I striden om etablering av nye oppdrettsanlegg for torsk i Storfjorden er det satt fram påstander fra samisk hold om at sjøsamenes rettigheter og kultur blir tråkket på ved en slik etablering. Sjøsamene blir verken hørt eller sett av myndighetene. De er et urfolk som har særlige rettigheter til blant annet fiske i fjorden, og vil ha oppdrettsanleggene vekk.

http://go.api.no/go/e/m_toppsak/http://www.nordlys.no/debatt/ytring/article3919144.ece

 


Toppene i Finnmark Arbeiderparti mener samene i Finnmarkseiendommen (FeFo) skaper splid i befolkningen.
http://www.nrk.no/kanal/nrk_sami_radio/1.5804895

– Reindrifta truer utviklingen i Finnmark

Flerkulturelle møteplasser

Nytt nummer av Arina!


Hevder at Sametinget er elitestyrt

Kvänfond får Samestöd

17. mai, våre nye landsmenn og det norske flagget Les mer


08-03-12: Senaste nytt från Finland    

Storsatsning på LEVI: http://lotta.yle.fi/rswebroi.nsf/sivut/Content6EF46

Turistsatsningar i våran närhet i finska Lappi:

LEVI: http://www.levi.fi/pages/index.php
 
YLLÄS: http://www.yllas.fi/?deptid=8953
 
KILPISJÄRVI: http://www.kilpisjarvi.info/NO/hjem.html
 
ROVANIEMI: http://www.rovaniemi.fi/?deptid=14329
08-04-04: Fjällen kvävs av restriktioner (3/4) »

Rennäring som riksintresse ( Utredning Ren 2000 )

I samband med EU-medlemskap skrev Sverige ett Grundlagsskydd för näringsfriheten 1994.

Det står i regeringsformens 2 kap. 20 § bl.a.:

" Att begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intresse och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag "(tex. Rennäringen).

Samebyar stoppar allt" 




http://www.folkbladet.nu/2008/01/10/jag-ar-lapp-men-jag-har-inga-renar/

Brevet från Maria Larsson (KDS)



08-02-08: Läs mer om resor på Nordkalotten:

http://www.nordland.fylkesbibl.no/Italia/Verso%20Lestrema%20Thule.pdf

 
http://www.brunias.com/images/u5004.jpg
 
http://www.nb.no/nbvev/eksternvev/assets/images/Blad-298-299.jpg

www.nordisk.hi.is Nordiske Historikermøtet på Island.



Samernes hellige krigere (Dagbladet Information)
Digitale böcker:
http://da2.uib.no/cgi-win/webbok.exe
Kungliga förordningar:
http://da2.uib.no/cgi-win/WebBok.exe?slag=lesbok&bokid=paus

http://www.lenvik-museum.no/meny5/Samisk%20historie/1924_J_Qvigstad_Nasjonalitetene_i_Troms_fylke_del_II.pdf

I Norrlands stader och Lapplandsbygd,år 1800

Fornhistorie Tromsö Amt

Fra Nordlands fortid (Förvisning av brottslingar)

Nya handlingar rorande Skandinaviens historia, år 1604

Jomale

http://www.lenvik-museum.no/hovedside.htm (Länk till digitaliserad dokumentation om Nordskandinaviens historia, delar av domböcker och fogderäkenskaper m.m.)

Topografika 1638-1717 http://www.lenvik-museum.no/meny5/Finnmarka/Topografika_1683_1717.pdf

Sid. 128

 

……..Samme Kirche kand lett bygges af dend store furre skov som er der ved haanden, og der ere blandt Finnerne selv mange gode timmermænd komne fra Qvænland nu vores, og Lappene giør gladeligen dend omkostning og arbejde…………….

Fotnot: De svensktalande tingsprotokollskrivarna stavade ofta de kvenska benämningarna (efternamn, plats och ortnamn) fel, oftast helt olika, beroende på vem som förde protokollet.

 Mormonkyrkans främsta insats för forskningen är att de redan på 1940-talet började mikrofilma kyrkböcker och andra källor som är viktiga för släktforskare, i Sverige och i många andra länder. Alla mikrofilmer/mikrokort av äldre kyrkböcker (omkring före 1860), mantalslängder, bouppteckningar, domböcker, etc, som vi använder har filmats av mormonerna, och som tack överlämnade de ett exemplar av varje film till Riksarkivet i Stockholm.
 I äldsta tid, 16- och 1700-talets mantalslängder,  landskapshandlingar, med kvarntullslängder, boskapslängder och hjonelagslängder etc. Allt detta finns ju mikrofilmat år för år. När man sedan kommer till tiden efter 1750 är däremot mikrofilmningen tydligen gjord med femårsintervall (1755, 1760 etc). Min fråga gäller om/var mantalshandlingar finns att tillgå från alla mellanåren?

Svar: Efter 1750 har mormonerna filmat endast vart femte år av längderna, men mellanåren finns bevarade i original, antingen i landsarkiven (länsstyrelsernas arkiv) eller i riksarkivet (kammararkivet).

Mormonernas hemsida:  http://www.familysearch.org/

Kommentar: Som vi ser är det mormonerna som har mikrofilmat bl.a. Torne lappmarks skattelängder, domböcker m.m. Nu har Lenviksbygdemuseum från Nordnorge, renskrivit och gett ut ett antal böcker. Så vi boende här uppe i svenska lappmarken får vara tacksam åt de utländska forskarna som har filmat och dokumenterat våran historia då den svenska staten ej hittills har visat något intresse för denna dokumentation om vår historia.

http://www.midt-troms.museum.no/nett/images/stories/pdf/rsmelding_2006.pdf   http://ntrm.no/
 
http://www.eldjarnbaat.no/byggeliste.html (Båttillverkning i Nordnorge).



Sametingets konsultasjonsordning: . Les mer

Klart för att sätta gränser för Olli (Sametingspresident).
http://www.altaposten.no/lokalt/nyheter/article129423.ece

Nationella minoriteter :http://www.abm-utvikling.no/publisert/abm-skrift/nasjonale_minoriteter.pdf

Forskjellsbehandling og ytringsfrihet

Samenes nasjonaloppbygging    Mer makt til samepolitikere

Samiske, etniske sjåvinister  Les mer  Olav Gunnar Ballos nazister   Ballo og diskriminering

Det samiske ansvaret for kvenpolitikken Les mer      Samisk styrning av kvensk kultur

Nekter samer att fiska gratis.

  Universitetet i Tromsø - Toppsiden Över hundra år gamla dokument på meänkieli hittat. einarn@sv.uit.no
 

Lenvik bygdemuseum (Renskrivit bl.a. domböcker över Torne lappmark)

(Uttalande av Karsten Adriansen, arkeolog) 

Bilder från Sibirien




11-06-11: Namnförfalskning  Uppdat. med Bures karta som har kvenska benämningar på platserna i början av 1600-talet.

(Nya kartbilder av Kieruna, Jukkasjärvi och Alttajärvi. Enontekis-Karesuando)

Länk till Riksantikvarieämbete.

Vi har också anmält detta och liknande förfarande för att utplåna oss och våran kultur till olika myndigheter och departement . Första gången till landshövdingen den 15 april 2004. Vad jag förstår är våra politiker och myndigheter ansvariga att följa Sveriges rikets lag och förordningar samt Europarådets ramkonvention gällande minoriteter. Gör dom inte det skall dom ställas till svars inför förvaltningsdomstolen eller EU-domstolen. 

Riksdagen - Konstitutionsutskottet (KU) där även Tornberg, Stefan är ledamot, skall  ha uppsikt att lagar och förordningar följs.

Även Justitiedepartementets ansvarsområden handlägger sådana här frågor.

Svar har inkommit från lantmäteriet angående vår anmälan och förfrågan 07-02-22.

Svar har inkommit från Integrationsdepartementet 07-02-15.

(Brev till landsh.)

Förra Regeringen har brutit mot riksdagsbeslut, mot fornminneslagen och även mot Europarådets ramkonvention!



07-02-01: http://www.norden.se/kalendarium.asp

Fartfyllt i Karesuando

Åka på vatten


Vy över Karesuando (Karesuvanto)

På bilden syns Muonionväylä (Muonioälv) med sjön Kaarevuopio närmast. Foto: B. Niva 07-06-19

Karesuando centrum

                   Nivas gårdar, Prästgården och skolorna.   Foto: B. Niva 07-06-19

                                             Olkoniemi och nerflyttande svanor simmande i Vuopio, 07-09-10 kl.9.03 Foto B. Niva

Samma motiv tagen 07-09-19 kl. 7.03      Foto B. Niva

Samma motiv tagen 07-10-24 kl.9.26       Foto B. Niva


Tiden före Kaamos. Sista solstrålarna för i år.

Bilden tagen den 22 nov.-09 kl.11.42  Foto B. Niva

Kaamostiden har inletts

Bilden tagen den 2 dec-09 kl.11.30   Foto B. Niva

Vi ser solen åter här i Karesuando i mitten av januari 2010.

Kaamostid (solen når ej över horisonten) i Karesuando

Bilden tagen den 12 december 2007 kl. 12.00  av B. Niva

 Sol under horisont.  


Morgondimman lättar

                                                                   Foto: B. Niva 08-04-01                                                                                                         


Vårflod i Karesuando

Fotot taget 08-06-03 av B. Niva


Månsken över Torneträsk

            Bilden tagen på påsken, fredagen den 21 mars-08, kl. 19.00  Foto: B. Niva

 

Solnedgång vid Torneträsk

Bilden tagen påsklördagen den 11 april -09 kl. 20.15 på kvällen. Foto: B. Niva

Nya bilder

 Vy mot Muonionväylä

Midnattssolen syns inte mer, den 10 augusti 2010 . Foto B. Niva

Månsken mot Olkuniemi.

Bilden tagen den 23 augusti -10 kl.21.30. Foto B. Niva

    Kvarstannande flyttfåglar vilar ut på Vuopio

Bilden tagen den 10 oktober 2010. Foto B. Niva

Isen har lagt sig och fåglarna har flugit söderut.

Bilden blev tagen den 19 oktober 2010. Ovanligt  sen höst. Foto B. Niva

Första snön i Karesuando

    Bilden tagen den 22 oktober 2010. Foto B. Niva

Fiske i Finnmark

    Fiskande "sjöfinne" någonstans i Finnmarken :).