|
|
||
.jpg)
|
Just nu 09-12-15 kl. 11.30 är det "bara" -30°. Omslingrande björkar vid gränsälvsbron
Dessa fjällbjörkar symboliserar den gränslösa sammanhållningen som finns och alltid funnits mellan folken på båda sidor om gränsen som drogs här 1809 och klöv byn i två delar. (foto B.Niva) Den blåa ljuset
Bilden tagen den 18 dec.-09. Foto B. Niva Ljuset återvänder
Fotot taget 10-01-13, kl. 11.00 av B. Niva
Hästskjuts nedanför Karesuando kyrka på Muonioälven. 07-04-17 Foto Juha Pahajoki Hemsidan Uppdaterat: 10-08-18 Solnedgång vid Torneträsk. Vårflod i Karesuando. Kaamos bild mot Kaarevaara (Karesuvanto)längst ner på sidan. Väderprognos & Väder 5-dygnsprognos 14-dygnsprognos |
|
e-post:
suonttavaara.lappby@telia.com (Obs ändrat mailadress)
Almanacker 2010 säljs, ring 070-3624855
Elegia (Finsk dikt)
HISTORISK SKOLEATLAS
Kartbok av Ved Odvar Bjørkelund utgiven år 1965
Granskat av Proff.dr.philos Leiv Amundsen och Proff.dr.philos Johan Schreiner
.jpg)
Dessa skolböcker användes i skolundervisningen ännu år 1965. Senare blev skolböckerna reviderade och uppgifterna om bl.a. Kvenland borttaget.
Karesuando by med den gamla kyrkan i bakgrunden
Från slutet av 1800-talet.
KARESUANDO Släkten
Opplysninger: Isak Niva
og broren Pekka var fra Karesuando. På kvensk språk ble de kalt rekikauppiaet,
slede-handlere. De dro rundt til folk og kjøpte opp reinkjøtt, jernvarer,
senetrå og ryper som de solgte på markedet. I Skibotn kjøpte Isak og Pekka
varer som de solgte videre når de kom hjem. Bildene ble hentet
fra Hembygdsforeningen i Karesuando i forbindelse med forarbeidet til
utstillinga Marked og Læstadius. Aksesjone består av bildene 6713-6716
Uppdaterat med länk till de första lärartjänsterna i Torne lappmark, samt de första folkskoleinspektörerna P. O. Grape och K. V. Karnell (kyrkoherdar).
Arbetsstugor för barn var nödhjälp på villovägar. Pressmeddelande från Umeå Universitet
Här en länk om lika mänskliga rättigheter som SD motionerade om i
Härjedalen kommun:
Nu när alla svenska partier tar avstånd av SD för att de inte respekterar
människornas lika rätt i Sverige rimmar det dåligt ihop med den politik dom
för (och har fört) mot oss lantalaiset (kvener) sedan drygt 100 år
tillbaka i tiden.
10-03-03: Detta är en del av oförrätterna som vi och vårt folk här uppe i lappmarken fått utstå:
1. Näringsförbud (bl.a. renskötsel). Uppdaterat.
2. Modersmål förbud.
3. Konfiskering av land och vatten (Nybyggen och lappskatteland ovan "odlingsgränsen").
4. Förfalskning av våra kartor (Kvenska- Meänkieli namn ersätts till samiska och svenska).
Allt detta strider mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter och Sveriges rikets grundlag. Man kommer att tänka på likheten som finns i Turkiet nu om Kurdernas kamp för lika mänskliga rättigheter där.
Första kyrkan i Karesuando
Efter att gränsen kom till 1809 uppfördes en ny kyrka i Karesuando 1816. Se likheten med Korpilombolo kyrka MALL
Den gamla kyrkplatsen var i Markkina.
Befintliga kyrkan uppfört 1905, samt små timmerbostäder. Foto Emilie Demant Hatt
Karesuando kyrka - kyrkomiljön
Rättelser till länsstyrelsens framställning; Kyrkan ligger vid Muonioälv (inte vid Könkämäälv). Kyrkogården ligger vid samma älv vid sjön Saksanjärvi (inte på andra sidan älven).
Interiör från Karesuando kyrka före restaureringen. Märk väl drakhuvuden som avslutade timmerstockarna.
Dessa sågades bort.
Norges land og folk- statistisk og topografisk beskrevet - Google böcker, resultat
Historisk atlas - Sverige
10-03-08:
11300 år gamla boplatser hittade i Tornedalen.
Arkeologiska fynd (Sammanfattning)
10-05-28:
Tilbakeblikk på avdukingen ...
Om Kvæner, Finner och Lapper (Sammandrag)
I 1743 ble Olle Christophersen find, ifølge Petter Schnitler, enda regnet som en av «Bals Fior Finner som Boer ved
Søesiden og Bruger Gaarder».
Fra 1744 hadde imidlertid qvænen Anders Andersen blitt ny bruker på Markenes.
«Denne igiennemdragen, og af mig forseiglet Bog, Som indeholder Et hundrede, halvfemteSindsTive og et Blade
authoriseret till en Ting Protocoll for Kongl: Majts Sorenskrivere udj Tromsøe fogderi, Sr Wilhelm Thomessøn; Og
naar denne Ting ? eller Justitz Protocoll er brugt i 3de aar, maae hand Sig med en anden igien forsiune.
Storfoshengaard d 12 Aprilij O. Schelderup.1745
10-03-15: (Även om Alta, Lyngenfjorden och Manndalen)
Läs mer bl.a om Kautokeino och Karasjokis historia (Sammandrag).
Laxfiske vid Karasjocki:
Sid. 33
Original side 306 b:
Anno 1728 den 6. Februarii war Afwiowara Lapp Allmogen af Torneå Lappmarck som skatta till Konge. Maytt. Af Swergie och Cronan Dannmarck en dhel församlad wid Karas älf och Olckowara hoss Nybyggaren Mads Eriksson uti befalningzmannen Wälbde. Petter Pippingz samt tingztålken Mikkel Jönsson Stålnackas närwaro; Nembln. Länssman Per Ivarsson och dess Sohn Hans, Lappmännerne Nils Perssons Sohn Anders Nilsso, Gla. Olof Ivarssons hustru Elin Andersdotter med Sonen Per, item Per Olsson och Anders Toresson, nybyggarne wid Olkowara Mads med dess bröder Erik och Hendrik Erikssöner, Erikz kammerat Johan Madsson ifrån Pello by och Öfwertorneå Sochn, jämwähl ifrån Teno by, nybyggaren Mikkel Henrikssons hustru Aili eller Agneta Andersdotter och lappmannen Per Persson Guttorm hwilka perssoner alla bruka Laxefiske uti Edz-Karas- och Teno Elf, undantagandes Anders Toresson.......
10-03-31: Finsk forskning om Lappmarken (Sammanfattning)
10-03-08: Om Karelare
10-03-16: Suonttavaara och Enontekis (Släkthistoria)
10-05-08 Lagfart och bouppteckningar1891-1899
10-04-21: Kvensk/finska (Meänkieli)
10-03-29: DNA-forskning
I den här grottan i södra Sibirien hittades benet som lett till
de nya teorierna.
10-03-09: Finnmarksloven
10-04-05: ILO-konventionen
10-03-30: Mänskliga rättigheter
....På senare år har man insett att detta inte är tillräckligt och nu framstår det tydligt att kulturella särarter och minoritetsidentiteter måste erkännas, respekteras och skyddas mot vanvård, ringaktning och förstörelse.
Dessa kulturella rättigheter handlar om språk, historia, folklig identitet och rätten till det territorium de olika grupperna fått i arv av sina förfäder.
På detta området har FN hamnat på efterkälken. Det förefaller dock som om FN är på väg att tänka om. Från FN i Genéve kommer signaler om att en mellanstatlig debatt om den framtida synen på folkgruppers rättigheter är långt framskridna.
Sverige har varit bunden till de konventioner och avtal som under åren antagits av rådet. Medan man i flertalet västeuropeiska stater inkorporerat Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna som en del av den egna lagstiftningen, har man i Sverige avstått från detta. Man har ansett att den inte är förenlig med svenska rättstraditioner på det område som resolutionen omfattar. På grund av att Sverige inte inkorporerat konventionen i den egna lagtexten, har man många gånger fått finna sig i att ha blivit dragen inför rätta i Strasbourg.
10-04-19: Renskötseln
Ur register uppå lapprenar uti Torneå lappmark och Suonttavaara by år 1605 läser vi att det innehas tillsammans 46 tamrenar fördelade på 15 familjer (Suonttavaara by omfattade då både svenska och finska sidan av nuvarande riksgräns). Dessa djur bestod av kor och kalvar vilket visar att de mjölkades och användes som lockdjur till andra vildrenar (tjurar).
10-04-19: Mark och äganderätt
10-03-16: Kvenland
10-05-03: Om Kvener och deras språk
"Takket väre den naturbundne kulturform overlevde altså de gamle folkespråkene i Norden, hvilket også berget finsken i Finland, Karelen, Kvenland og Lappland. Her snakker de faktisk finsk-ugrisk ennå – og först i våre dager kommer genetikere og språkforskere fram til att dette er europas eldste språkformer – med rötter tilbake i steinaldern….!"
10-03-31: Resor på Nordkalotten
10-03-19: Kyrkohistoria
10-03-19: Gränsdragningen 1809
10-04-12:
Bjørnar Seppola:
Regeringarnas satsning på samisk och kvensk forskning och kultur
Lite om Nordkalottens historia
Kvenlandsförbundets hemsida: http://kvenland.net/1
Nytt språkrevitaliseringspr...(En fin julklapp till Kvenlandsförbundet)
10-08-18:
Samene og Lofotfiske i eldre tid
Var kvenene opprinnelig hel...
Fra kvensk instiutts hjemmesider
Les mer om den kvenske oversettelsen her på yr.no
10-01-26:
Ottars beretning etter Nansen Fridtjof Nansen - Wikipedia
Tore Hunds Bjarmelandsferd 1026 A.W. Brøgger- Håløygenes Bjarmelandsferder
EDL har sendt brev til Karl Erik Schøtt-Pedersen ved statsministerens kontor.
Les hele brevet
her.
|
|
||
Fotad och inläst. En saltflaska från Lappland inkommen 1937. Här med foto på katalogkortet. Det enda sättet att bevara katalogkorten och göra dem ordentligt sökbara är att läsa in dem. Alla inlästa bilder kommer senare att kopplas till Primus.
Norrbottens historia har reviderats och börja nu närma sig verkligheten:
Olaus Magnus Carta Marina tryckt 1539 JPEG
Cipher Project (Forntida kartor på nätet)
Olaus Magnus första bok förklaring
Olaus Magnus och hans framställning af Nordens geografi; studier i geografiens historia
- Karl Jakob Mauritz Ahlenius
Olaus Magnus - Ett försök till karakteristik och några önskemål ...
Internet Archive Search- publisher-"Almqvist & Wiksells"
Historiska museet: bild.asp-uid=23772
09-05-09: Fler forntida kartor
Map of 14th - 15th Century Finno-Ugric Lands
Från de historiska böckerna:
Från JORDHA BOOCKEN WTHAAFF WESTHRABOTNEN 1543
Om Wästersjölappar står det här:
..... När den svenska fogden nu söker utkräfva skatt af dessa lappar, vägra de, heter det, men utbjuda sådan skatt, som är ludh (lod) och kruth, hijsk (?) och pil, och svara samma sjöfinner: "När du kommer med konungens bref i Sverige , wele wi svare eder med all den del, oss är mögeligit och Gud gifver oss råden till. Där må I fullkomligen förlåta eder uppå. Sedan vele vi hålla, hvad utaf gammal ålder varit haver".
År 1584 hade ock Oluff Bwreman fått K. Maj:ts öppna bref och fullmakt att kräfva skatten utav dem; men när han kom till dem, fick han tvärt emot deras löften "all ond svar", efter han icke därtill hade med sig danska konungens tillåtelse, att så ske skulle. - Den vanliga benämningen "Västersjö-lappar" var lapparna icke till lags: de ville heta Västersjö-finnar. Nils Oravains skrifvare har i den delen berättat ett betecknande drag. När så händer, heter det, att det skrifves ifrån K. Maj:t eller ifrån ståthållarne och (man) kallar dem Västersjö-lappar, så svara de så: "Drager effter dem, hvarest som I kunnen finne någre lappar, och kreffuer dem och icke oss!"
Under öfverskriften "Till minnes" antecknas därför ock i räknekammaren: "Skall därföre skrifvas Västersjö-finnar och intet lapper".......
Kammararkivet (S.K.A.)
Norrlandshandlingar
Fogderäkenskaper för Västerbotten , Lappmarker och Västersjöfinnarnes 1533-1624.
Riksarkivet Köpenhamn (D.R.A.)
Svenske Ackta 1571-1611
Norske samlingar
7 Afd. Finnmarken
Det Kong. Geheimearkivs Registrature 13
Akter vedrörende Finnmarken
Riksarkivet i Kristinia (N.R.A.)
Schnitlers protokoll
Kong. Biblioteket i Köpenhamn
Kalls Samling
Bild på Rovaniemihacka
..."Rovaniemihacka, 24,4 cm. lång. F. på den höga älvstranden
vid Gunnari, 1,5 km. ovan Auskari eller c:a 5,5 km. ovan kyrkbyn
i Karesuando sn"....
Rovaniemihacka den mest utspridda stenföremålen i Norden , forskarna anser att ursprungsmaterial kommer från trakterna i Pajala. En Rovaniemihacka är ett avlångt, enkelt och ganska robust stenföremål. Vanligen är de utförda i strålstensskiffer som förekommer talrikt i Rovaniemiområdet. Innebörden är oklar, den vanligaste tolkningen är att de utgjort ishackor.
Bronsåldern - Örnsköldsviks Kommun
Yngre stenåldern - Örnsköldsviks Kommun
09-12-08: Från Nordiska museets lapska samlingar, mera passande benämning är kvenska samlingar.
Björnar Seppola skriver: "Jeg var på 1980-tallet, i Sovjet-tida, på museet i Kola. Der var et to avdelinger, den russiske og den samiske. Nordlandsbåten, juksasnella, den finske badstua, bilder av husene til de 1200 kolanordmennene og etter de 8000 finnene som bodde på Kola fram til 1937, stod alle på samisk avdeling. Alt materiale som ikke kunne klassifiseres som russisk, var klassifisert som samisk. Dette ligner veldig mye på den situsjonene vi har i Norge i dag. Alt historisk materiale som ikke kan klassifiseres som norsk, klassifiseres som samisk".
Det är samma förhållanden här i Sverige som det var i den forne Sovjetunionen för 30 år sedan, än i dag.
Läs mera här:
09-11-09:
Uppgifter om renantalet 1604 och 1609
Side 242 Fisketräsken i Enontekis och Koutokeino 1671. |
| Kiälota Järfwi, brukar Nilss Hansson, Hendrich Houa och Anders
Houa.Manna Järfwi, brukes af Jon Nilsson och Nilss Larsson.Karissoua
Ellf, af Hendrich Nilsson och Måns Mårtensson.Rådas Järfwi och
Tullinghsuando, af Peder Ersson, Peder Pedersson och Peder Hin-derssons
Assas Änckia Hustru Agneta.Luongas Järfwi, brukar Peder Pedersson
allena.Pelldo Järffwi By.Passma Järffwi och Pelldo Järfwi, brukes af
Oluf Pedersson, Anderss Pedersson ochNilss Ersson.Romba Järffwi,
brukes och aff föreskrefne tre perssoner.Pöras Järffwi, brukes aff
Jönss Olufsson och twänne Hanss Bröder Peder och Johan.Paijais Järfwi och
Suolo Järfwi, af Michiell Olufsson, Nilss Olufsson, Nilss Pederssonoch
Larss Nilsson.Nächali Järfwi och Tuorkot Järfwi, brukes aff Esskill
Nilsson och hans SwärfaderNillss Olufsson.Dedt finnes fuller ännu någre små
Inssiögar, Vnder deres Landh och ägor hörande,som dhe medh wisse nampn eij
rätteligen kunna angifwa, men brukas af ingen, eftter därfinnes ingen fijsk
till fångz.Tillfrågades Lapperne, om dhe kunna inrymma flera perssoner till
sigh, att fijkia ochfara i deres Skogh och fijskiewatn? Hwar till dhe
swarade enhälligen, att dhär flere pers-soner in på dheres ringa Ägor
booflyttia och sigh inträngia skulle, see dhe sigh eij annatföre, än dhe af
Hungers nödh måste alldeles försmechta. (Märk väl att alla kallas Lapper av Skattefogdarna) |
Länk (Bengt Pohjanen får kulturpris).
Bengt
Pohjanen
Lindas takhopp
Kvenske dokumenter og informasjon
Norsk skolepolitikk overfor kvenene 1720-1996
Diskussion i Kvenfolket:
Björnar Seppola om
via politik styrd
Kopprabas » Historien » Finnarna » Finnarna på skogen (Om skogsfinnar)
09-12-06: Kvenernas flagga: artikel.aspx-ArticleID=4927893
09-12-15: Gemensam Kvänlands folkdräkt
PoroNet (Om renskötsel i Finland)
Nuttuka (Renskinnsvintersko)
(Elgström, 1922, s. 305).
http://origo.no/-/page/show/2937_kvenskordliste
"Nuku nuku nurmenlintu"(Tryck på MP3)
"Tornionlaaksun laulu"
Länk
Personer som utvecklar språket
Länk
Böcker
522892_kvensk-barnekultur-paa-youtube-pyssyjoki
www.sonjasiltala.net (Bl.a. bilder av kvener)
När kommo Svenskarne till Finland- av Karl Bernhard Wiklund
1 På samma sätt ha lapparne allt sedan urnordisk tid upptagit
massor'
af lånord från nordborna, under det att man i de nordiska litteraturspråken
knappast torde kunna finna ett enda lapskt lånord.
Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord
Statistik öfver Sverige, grundad på offentliga handlingar - jemte en karta öfver den nordiska halfön, år 1844. (sid.443)
09-11-18: Dagens skandinaver nedstämmer inte direkt från jägare och samlare som bodde här i äldre stenåldern. Det hävdar en grupp svenska forskare vid Uppsala Universitet.
Genetic legacy of Europe's last hunter-gatherers...
Översättning:
Den drivande kraft bakom övergången från en födosök till ett jordbruk livsstil i förhistoriska Europa (Neolithization) har diskuterats i mer än ett århundrade [1,2,3]. Av särskilt intresse är om reproduktionsnivån eller kulturellt utbyte var ansvarig [3,4,5]. Norden har en unik plats i denna debatt, för det upprätthålls en av de sista stora jägare-samlare komplex i neolitiska Europa, Gropkeramiska kultur [6]. Spännande, dessa sena jägare-samlare fanns parallellt med tidiga jordbrukarna för mer än tusen år innan de försvann cirka 4000 år sedan [7,8]. Den långvariga samexistens mellan de två kulturerna i Skandinavien har nämnts som ett argument mot reproduktionsnivån mellan mesolitisk och den nuvarande [7,8]. Genom analys av DNA från forntida skandinaviska mänskliga kvarlevor, visar vi att människor av Gropkeramiska kulturen inte var direkta förfäder till moderna skandinaver (inklusive det samiska folket i norra Skandinavien), men är närmare släkt med samtida befolkningen i östra Östersjön . Våra resultat stöder hypoteser som härrör från arkeologiska analyser att föreslå en neolitisk eller post-neolitiska reproduktionsnivån i Skandinavien [7]. Dessutom har vår data är i överensstämmelse med uppfattningen att östra Östersjön utgör en genetisk refugia för vissa av de europeiska jägare-samlare populationer.
09-11-24:
Striden pågår än (Nordnytt 23.nov.-09)
Överlåtelse av mänskliga kvarlevor i Statens historiska museers ...
sid.4
"Utifrån de sparsamma uppgifter som finns om Rounala kyrkogård har SHMM fram till
nyligen antagit att gravarna var samtida med nyttjandet av kyrko-/kapellbyggnaden, dvs. från
1500- och 1600-talen. Sedan 2007 har dock nya uppgifter framkommit. Resultat från ett ännu
ej avslutat forskningsprojekt, påbörjat 1999, har visat att de fyra kranier som C14-daterats
härrör från medeltiden (1050–1523 e.Kr.), möjligen preciserat till 1200–1300-talen (muntlig
uppgift 2008-11-28 av Thomas Wallerström, Norges Teknisk-Naturvitenskaplige Universitet,
Trondheim, samt Kerstin Lidén, Stockholms universitet). Kyrkplatsen är således avsevärt
äldre än vad som tidigare antagits.
Svaret på frågan om den etniska tillhörigheten hos de gravlagda blir därmed heller inte längre
självklar och entydig. Den höga åldern på gravarna gör att de inte med säkerhet kan tolkas
som entydigt samiska. Det förekommer exempelvis diskussioner om kvänernas ursprung i
norra Sverige (Thomas Wallerström, 2006. Vilka var först. En nordskandinavisk konflikt som
historisk-arkeologiskt dilemma,
sid. 18ff)."Vilka
var först
Sid.14
"Status: nr 376,1 kranium av man, grav 17
Utställt: -
Utlån: 1999 till fil.dr. Thomas Wallerström vid Lunds universitet
Provtagning/forskning: C14 och isotopanalys vid Stockholms universitet/AFL, ej publicerade
resultat
Identifiering: -
Status: Kranium av man, nr 376,3, grav 12. (Tillhör långa extremitetsben, förvaras särskilt
under nr L14)
Utställt: Skelett i garderoben, utställning på SHM 1999. Utställt för att visa en patologisk
förändring i näsregionen.
Utlån: -
Provtagning/forskning: -
Identifiering: -"
Arkeologin och kampen om land och vatten – Reflektioner kring ett bruk av det förflutna
Under senare år har kampen om makten över land och vatten hårdnat i det nordliga Sverige. Inte bara samer
kämpar för sin rätt utan också kväner varav vissa hävdar att de representerar en ursprungsbefolkning med
rättigheter enligt ILO 169. Men det finns också andra spänningar.
Det finns ett spänningsfält mellan samer och kväner i en kamp om det förgångna men inte bara det utan
även mellan ytterlighetspositionerna relativism och absolutism, mellan juridikens krav på bevisning,
tolkningstraditionerna och vad man egentligen kan ”veta” om det förgångna. Allt detta utmanar gängse tolkningar
av de skriftliga uppgifterna och det arkeologiska materialet. Det måste också ställas frågor hur forskningsresultat
presenteras för den intresserade allmänheten. I anförandet diskuteras olika alternativa hållningar för forskaren.
Milton Nunez, professor i Oulu, talade om invandringen till Finnoskandia efter den senaste istiden. Han menar att den har skett både från väst och från öst. Nunez senaste projekt är en studie av kranier. Han har funnit att ”surainiac fossaes”, d.v.s. en speciell gropbildning i kraniet, förekommer i norra Finland. Dessa gropbildningar var ett speciellt drag hos neanderthalare och det, menar Nunez, kan innebära att människor invandrade till Finland från Europa väldigt tidigt. Eftersom Finland är relativt isolerat så har detta drag bevarats under lång tid. Milton.Nunez@oulu.fi
Nordkalotten i en skiftande värld - kulturer utan gränser och ...
– Det här känns väldigt stort för oss i Kvenlandsförbundet att vi äntligen har personer på den nivån som börjar ifrågasätta till exempel olika fynd. Att det inte helt automatiskt tolkas till samiska fynd, säger hon, och berättar att hittills har kvänerna nämnts mycket sällan på regeringsnivå.
Enligt Kvenlandsförbunet är kvänerna en etnisk grupp som, precis som samerna, har funnits så länge att de borde ses som ett ursprungsfolk, med de rättigheter som det innebär.
Och i en intervju med Sameradion om återbegravning av samiska kvarlevor har kulturministern sagt att det är oklart om kranier från Rounala ödekyrkogård är av samiskt ursprung, och att de i stället kan vara kvänska.
Det har sametingets ordförande Lars-Anders Baer reagerat starkt mot, Han menar bland annat att kulturministerns uttalande kan vara ett uttryck för att regeringen vill ta bort samernas status som urfolk. Något Gertrud Monlund tycker är en väl stark reaktion.
– En sund reaktion vore att hellre ringa upp oss och ha ett samarbete med oss än strida emot oss, säger hon.
Sara Sällström, SR Norrbotten
sara.sallstrom@sr.se
Från K. B. Wiklunds bok Rounala kyrka, 1916
Sid.5
I den äldsta lapska forntid som forskningen låter oss med någon större säkerhet skönja, hade lapparna ännu icke blivit verkliga nomader, som företrädesvis levde av sina renhjordars avkastning, utan livnärde sig ännu huvudsakligen eller uteslutande av vad fiske och jakt kunde giva. Under olika årstider torde ha fört ett väsentligen olika levnadssätt. Under den varmare årstiden levde de spridda vid de fiskevatten och över de jaktmarker, som av gammalt tillhörde "byns" - eller kanske "stammens" - område, men när vintern inträdde, synas de ha samlat sig vid en för hela byn gemensam centralpunkt, där de så levde i godan ro över vintern på de förråd de under sommaren samlat. Nu är lapparnas gyllne forntid för länge sedan försvunnen, och endast i vissa delar av den ryska lappmarken uppehålles ännu den gamla vintervilan någorlunda, men med gamla pappers och traditioners hjälp kan denna sed konstateras även på vissa håll, och ännu i dag kallas i somliga svenska lappmarkssocknar kyrkobyn på lapska Talvatis,(1) det är vinterstället, övervintringsorten. Efter "vinterstället" synes i äldsta tid hela "lappbyn", sam-........
1.
Kommer från det finska ordet för vinter, Talvi.Där skrivs om lappar och lappbyn, se
Sid.15
Första insynade nybygget vid Latiinan-nivankenttä, Saarikoski.
Ljudklipp: "Historiska muséets argument om att kranierna från Rounala kan ha en annan etnicitet än samiska håller inte", säger Peter Sköld, professor i historia och samisk samhällsutveckling vid Centrum för samisk forskning i Umeå.
10-03-12:Toppforskare om återförande av det samiska kulturarvet »
....."
Anders Retzius (1796–1860) (Läkartidningen)
Texten till höger handlar om en ö (Seitasuolo) i Råstojärvi.
Karesuando 6-1» Rounala kyrkoplats
09-05-21: Om Lappmarken
Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten, Luleå stifts julbok
09-08-28: Uttalande inför riksdagsvalet i Norge
09-01-30: Sametinget og demokratiet
Kvenlandsförbundet/Kveenimaayhistys.
Rettssikkerhet for kvænsktalende (Ságat)
Global Change från en geografs perspektiv- 40000 år av omvälvning
Européernas DNA från en geografs perspektiv- 40000 år av omblandning
Mediebevakning & aktuell debatt • Forum för vetenskap och folkbildning
Människans ålder och härkomst omprövas | Forskning & Framsteg ...
09-05-10: Munin- Open research archive - University of Tromsø Open Access (öppna vetenskapliga avhandlingar kan spara samhället hundratals miljoner).
http://lantalainen.bloggspace.se/985513/Nordkalottens-historia
Länk (Puolikuiva alkuperäsivusto)
09-04-27: earlyfin.htm
Myten om kvänernas rike. En granskning. L.Lundmark
09-05-08:
09-04-24: fulltext » Karin Grankvists avhandling om Siggevaara och Tingevaara byar, 2004.
Ryska bilder och från Sibirien) Insatt mera bilder.
|
09-05-13:
 Meän
raatio
maanantai 11 toukokuu 2009 (Om rätten att använda meänkieli) 17:10 |
09-03-18:Tidsresa i
Torneälvdal. Norrbottens äldsta boplats?
Bilder från "Tievat"
08-07-20: Fornfynd i Vuontisjärvi Uppdat. med stenåldersyxa från Karesuando och från Norge.
De förflutnas närvaro, utg. av Riksantikvarieämbetet
Vilka var först
Böckerna kan beställas från: http://www.dialog.raa.se/cocoon/forlag
Meän raatio
maanantai 2 maaliskuu 2009 17:10 (Bertil Isaksson tar upp ämnet skallmätning)
Pressmeddelande från Umeå Universitet
Bildsökresultat för Tromsdalstind
"Tromsø, with Tromsdalstind, Troms, Norway" en gang mellom 1890 og 1900. Bildet er hentet fra Library of Congress' bildesamling på Flickr.
08-07-20: Med anledning av konferensen i Haparanda (Hur använder vi vår historia? uppdat.) Länkar till Tornionlaaksun laulu. Artikel även från minoritetsutfrågningen i riksdagen.
09-01-12: www.nll.se - Open-Space-diskussioner - En redovisning
08-07-03: Enande flagga sprider sig
08-05-30: http://lovikka.net/skrifterna/
http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2242
http://www.kvenskinstitutt.no/kvener/kvener-2.html
08-05-29: Kulturell identitet og regional utvikling
08-05-29: Andre opponent: Professor Liisi Huhtala, Uleåborgs universitet
08-05-15:
08-05-21: Dokumentation om Skibotn marknad
Restaurerade stenhus i Norge . (Även länk till Webbtv).
08-04-25:
08-04-10: Läs mera om vår kultur och historia här
http://www.levandehistoria.se/
08-05-20: Suonttavaara (Hänv. till domböcker) Ursprungssläkten i Karesuando/Enontekis. (Uppdat)
07-11-12: Markkinas historia (Interiör bild Kdo-kyrka, fotogenlampa)
Lars Levi Laestadius familj, släkt och botaniker. Länkar. (Uppdaterat med länk till Martti Vuollo)
Enontekis/Karesuando sockens förhistoria (Uppdat. med L. L. Laestadius debattinlägg)
08-12-02:Naturhistorikern L. L. Laestadius.
08-11-21: Senaste nytt från Sverige
Mycket märklig läsning (DO Katri Linnas rapport)
09-01-09: Senaste nytt från Norge (Nya länkar om kvensk forskning)
Ishotellet blir Sorrisniva I striden om etablering av nye oppdrettsanlegg for torsk i Storfjorden er det satt fram påstander fra samisk hold om at sjøsamenes rettigheter og kultur blir tråkket på ved en slik etablering. Sjøsamene blir verken hørt eller sett av myndighetene. De er et urfolk som har særlige rettigheter til blant annet fiske i fjorden, og vil ha oppdrettsanleggene vekk.
http://go.api.no/go/e/m_toppsak/http://www.nordlys.no/debatt/ytring/article3919144.ece
– Reindrifta truer utviklingen i Finnmark
08-03-12: Senaste nytt från Finland
Turistsatsningar i våran närhet i finska Lappi:
|
08-04-04:
Fjällen kvävs av restriktioner (3/4) »
|
||
Rennäring som riksintresse ( Utredning Ren 2000 )
I samband med EU-medlemskap skrev Sverige ett Grundlagsskydd för näringsfriheten 1994.
Det står i regeringsformens 2 kap. 20 § bl.a.:
" Att begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intresse och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag "(tex. Rennäringen).
http://www.nordland.fylkesbibl.no/Italia/Verso%20Lestrema%20Thule.pdf
www.nordisk.hi.is Nordiske Historikermøtet på Island.
Fra Nordlands fortid (Förvisning av brottslingar)
http://www.lenvik-museum.no/hovedside.htm (Länk till digitaliserad dokumentation om Nordskandinaviens historia, delar av domböcker och fogderäkenskaper m.m.)
Topografika 1638-1717 http://www.lenvik-museum.no/meny5/Finnmarka/Topografika_1683_1717.pdf
Sid. 128
……..Samme Kirche kand lett bygges af dend store furre skov som er der ved haanden, og der ere blandt Finnerne selv mange gode timmerm
ænd komne fra Qvænland nu vores, og Lappene giør gladeligen dend omkostning og arbejde…………….Fotnot: De svensktalande tingsprotokollskrivarna stavade ofta de kvenska benämningarna (efternamn, plats och ortnamn) fel, oftast helt olika, beroende på vem som förde protokollet.
Svar: Efter 1750 har mormonerna filmat endast vart femte år av längderna, men mellanåren finns bevarade i original, antingen i landsarkiven (länsstyrelsernas arkiv) eller i riksarkivet (kammararkivet).
Mormonernas hemsida:
Kommentar: Som vi ser är det mormonerna som har mikrofilmat bl.a. Torne lappmarks skattelängder, domböcker m.m. Nu har Lenviksbygdemuseum från Nordnorge, renskrivit och gett ut ett antal böcker. Så vi boende här uppe i svenska lappmarken får vara tacksam åt de utländska forskarna som har filmat och dokumenterat våran historia då den svenska staten ej hittills har visat något intresse för denna dokumentation om vår historia.
Sametingets konsultasjonsordning: . Les mer
Nationella minoriteter :http://www.abm-utvikling.no/publisert/abm-skrift/nasjonale_minoriteter.pdf
Forskjellsbehandling og ytringsfrihet
Samenes nasjonaloppbygging Mer makt til samepolitikere
Samiske, etniske sjåvinister Les mer Olav Gunnar Ballos nazister Ballo og diskriminering
Det samiske ansvaret for kvenpolitikken Les mer Samisk styrning av kvensk kultur
Nekter samer att fiska gratis.
Universitetet i Tromsø - Toppsiden Över hundra år gamla dokument på
meänkieli hittat. einarn@sv.uit.no
Lenvik bygdemuseum (Renskrivit bl.a. domböcker över Torne lappmark)
(Uttalande av Karsten Adriansen, arkeolog)
08-05-13: Namnförfalskning Uppdat. med Bures karta som har kvenska benämningar på platserna i början av 1600-talet.
(Nya kartbilder av Kieruna, Jukkasjärvi och Alttajärvi. Enontekis-Karesuando)
Länk till Riksantikvarieämbete.
Vi har också anmält detta och liknande förfarande för att utplåna oss och våran kultur till olika myndigheter och departement . Första gången till landshövdingen den 15 april 2004. Vad jag förstår är våra politiker och myndigheter ansvariga att följa Sveriges rikets lag och förordningar samt Europarådets ramkonvention gällande minoriteter. Gör dom inte det skall dom ställas till svars inför förvaltningsdomstolen eller EU-domstolen.
Även Justitiedepartementets ansvarsområden handlägger sådana här frågor.
Svar har inkommit från lantmäteriet angående vår anmälan och förfrågan 07-02-22.
Svar har inkommit från Integrationsdepartementet 07-02-15.
(Brev till landsh.)
Förra Regeringen har brutit mot riksdagsbeslut, mot fornminneslagen och även mot Europarådets ramkonvention!
07-02-01: http://www.norden.se/kalendarium.asp
Vy över Karesuando (Karesuvanto)
På bilden syns Muonionväylä (Muonioälv) med sjön Kaarevuopio närmast. Foto: B. Niva 07-06-19
Karesuando centrum
Nivas gårdar, Prästgården och skolorna. Foto: B. Niva 07-06-19
Olkoniemi och nerflyttande svanor simmande i Vuopio, 07-09-10 kl.9.03 Foto B. Niva
Samma motiv tagen 07-09-19 kl. 7.03 Foto B. Niva
Samma motiv tagen 07-10-24 kl.9.26 Foto B. Niva
Tiden före Kaamos. Sista solstrålarna för i år.
Bilden tagen den 22 nov.-09 kl.11.42 Foto B. Niva
Kaamostiden har inletts
Bilden tagen den 2 dec-09 kl.11.30 Foto B. Niva
Vi ser solen åter här i Karesuando i mitten av januari 2010.
Kaamostid (solen når ej över horisonten) i Karesuando
Bilden tagen den 12 december 2007 kl. 12.00 av B. Niva
Morgondimman lättar
Foto: B. Niva 08-04-01
Vårflod i Karesuando
Fotot taget 08-06-03 av B. Niva
Månsken över Torneträsk
Bilden tagen på påsken, fredagen den 21 mars-08, kl. 19.00 Foto: B. Niva
Solnedgång vid Torneträsk
Bilden tagen påsklördagen den 11 april -09 kl. 20.15 på kvällen. Foto: B. Niva
