Handlingar och uppsatser

                                                          Angående

           FINSKA LAPPMARKEN OCH LAPPARNE

                                          Af Isak Fellman, Helsingfors 1915. del IV.

Tiden från 1603-1694.

Under 1500-talet blevo, såsom redan nämnts, ständiga undervisningar för lappskattens utgörande icke av regeringen fastställda. Därför finner man ock i räkenskaperna från den tiden jämt och ständigt antecknad, att lapparna skattade "eftersom de fått (=lyckades i sin fångst) och haft råden till". Vid sådant förhållande var det naturligt, att fogdarnas självrådighet och begär att tillgodose egna intressen skulle efterhand tilltaga och i följd därav missnöje alstras hos den skattskyldige. Ledd av sitt stränga ordningssinne och sin nitälskan för allmogens väl, sökte därför Carl IX att även å dessa förhållanden råda bot. I sådant avseende vidtog han förty särskilda förfoganden, emedan "Cronans undersåtar uti Lappmarken här till dags icke hava haft någon viss ordning uppå deras utlagor, efter vilken de sig hava kunna rätta eller rätteligen veta, vad för slags persedlar eller huru mycket var och en skulle utgöra i skatt".

Hans första åtgärd i detta  avseende var en " ordning uppå skatt Lapparne utgöra skola", som utfärdades den 4 Mars 1602. Däri påbjöds, att den därintills brukade skatten skulle varda avlagt och lapparne årligen till Kronan erlägga var tionde ren och vart tionde pund av fångat fisk, ävensom utav alla vildrenar som de fått vart tionde djur med kött och hud, samt slutligen vart tionde av alla skinnvaror. Enligt annan grund utgjordes av några byar i Torneå lappmark, vilka årligen i sådant avseende erlade tillhopa 25 renar, varmed fortfors ända t. o. m. 1694 ( I 1679 års räkenskaper uppges, att av dessa 25 renar, 8 erlagts av Siggevaara by, 9 av Tingevaara, 5 av Rounala och 3 av Peldojärvi. Enligt ett Kam. Koll. utlåtande (s. 245) skulle dock i deras utgörande även Sondavaara by deltagit. Sålunda upptaga och 1694 års räkenskaper (SKA) att av sagda 25 renar, 7 erlagts av Siggevaara, 10 av Tingevaara, 5 av Rounala och 3 av Sondavaara, varemot Peldojärvi by då alls icke nämnes bland de betalande. Man måhända räknades Peltojärvi då till Sondavaara by. Under en del år finner man dessa renar bokförda i räkenskaperna till 3 daler var.

För reformens behöriga genomförande skulle alla män, kvinnor och barn i hela lappmarken årligen uppskrivas ( Denna föreskrift torde knappast hava kommit till utförande. Ty emedan i de till Kam. koll. inkomna räkenskaperna funnos endast jordeböcker, men ej mantalslängder, anbefallde Koll. i brev av den 7 Nov. 1758 Häradsfogdarna i lappmarken, att vid därefter först instundande marknaderna och uppbördsmöten upprätta behöriga mantalslängder, särskilt för nybyggare och lappallmogen, med vanliga kolumner för kön och folk, ävensom en för barn under 12 års ålder och en för nybyggarenas hemmantal (SKA, Sandbergska Saml. fol. 24542). I 1760 års lappfogdeinstruktion ingår sådant föreskrift dock icke (Del I s. 198 ff.).


Förtecknas skulle även alla träsk, strömmar och sjöar i varje lappmark och mantalet hållas tillhopa med träsken och sjöar, varför dessa skulle delas "in oppå mantalet, så att att en icke slår flera träsk och sjöar under sig än han bruka kan". Ej heller skulle någon Lapp därefter vara lovgivet att "fara marker omkring, utan var bygge och bo där han varder förordnat och där bruka träsk, skog och mark". För detta ändamål ålades lappfogdarna att uppköpa så många renar att åt vart hjonelag eller ock änka, som har barn samt förmår vårda renar att sköta mot erhållande av var tredje kalv för "sitt omak".

Men utom skatteuppbördens underlättande avsågs med dessa bestämningar även Lapparnas avvänjande från deras kringirrande liv och deras utflyttningar till främmande riken, vilket sistnämnda man mycket ogärna såg,                                                                 


Tiden efter 1694.

Antalet av nybyggare i lappmarken till tillväxte även därigenom att Lappar begynte att slå sig ned såsom sådana. De voro därför i början av 1700-talet helt säkert långt flera än jordeböckerna angav. Ty i dem betecknades självfallet såsom nybyggare endast de, vilka efter behörig ansökning erhållit inrymning såsom sådana. Huru helt byalag inom jämförelsevis kort tid kunde från lapskt levnadssätt övergå till fast bosättning, därom vittna förhållandena i Kittilä och i någon mån Sodankylä. Om förstnämnda ort skriver en vid gränsekommisionen anställd tjänsteman, Carolus D. Friedereich den 9 Oktober 1748 i ett från Torneå till dåvarande gränsekommisionen avlåtet brev (Orginalet finnes i SRA bland Danica, gränsehandlingar 1738-1767): " Under min resa igenom Kemi Lappmark har jag anmärkt det besynnerligast, att uti hela Kittilä lappmarks distrikt och Tingslag, som lyder under Sodankylä nya Lapska Pastorat, numera intet finnas någon Lapp, som på lappevis levde vid renhantering, utan var nu besatt av nybyggare eller hemmansägare mot det att vid lag för 100:de å 120 år sedan ungefär, endast härstädes vistats Lappar. Större delen av dessa nybyggare äga fuller Renar, men de lämnas om sommaren utan eftersyn eller vallgång (skogslappar).

Då Kronan begynte att påföra nybyggarna skatt likställdes de till en början i sådant avseende med Lapparne (alla kallades lappar som vistades i lappmarken) vilket och överensstämde med bestämningarna i de bägge plakaten 1673 och 1695. Så skedde ännu i 1695 års jordebok, vid vars tillkomst ej ett enda nybygge i lappmarken blev beskattad såsom sådant (utan som lappskatteland). I denna jordebok betecknades därför icke heller någon då såsom nybyggare, ehuru sådana funnos i lappmarken ej blott vid tiden för jordebokens tillkomst, utan redan dessförinnan.

Men på grund av K. Br. den 24 Nov. 1749 underkastades nybyggena efterhand  provisionell skattläggning, varvid de tidigare tillkomna påfördes, utom den "gamla skatten", även 1749 års tillökning. Enligt dessa skattläggningar utgjordes nybyggeskatten för helt mantal med 20 daler sr. mt., som 1809 evalverades till 9 rubel 60 kop. sr. tills sådan revning och skattläggning försiggått, som i nästnämnda K. Br. föreskrivits.


I § 10 av 1760 års lappfogdeinstruktion och § 84 i Resol. på allmogens besvär den 17 Aug. 1762 förklarades nämligen, att då något "lappland" (lappskatteland) anslås till nybygge, lappbyn icke vidare bör graveras med ett sådant därifrån gånget lappland, utan skall dess, i jordeboken påförda skatt avdragas från byns skattesumma (Se J. Fellman, Ant. III s.190). Följden av detta och senare förfogande i ämnet har blivit, att lappskatt numera icke utgår från Enare, emedan nybyggeskatten där uppgår till högre belopp än den 1695 för Enare fastställda summan; och ej heller från andra av finska lappmarkens socknar än Utsjoki och Enontekis, vilka jämte Enare hos oss äro de enda där Lappar ännu finnas som betala lappskatt, från Utsjoki med 30 mark 23 penni, och med 12 mark från Enontekis, där den dock, av samma skäl som Enare, redan bort upphöra att utgå ( Angående såväl nybyggares som Lappars beskattning under denna period vidtagna åtgärder se ock J. Fellman, Anteckn. III s. 188-195, samt lappmarkskomiténs betänkande 1904 (tryckt 1905 ss. N:o 5) ss.206 f. och 289.) 


Kungligt brev, dat. Gripsholm den 28 Maj 1550.

Till Henrik Claesson (Horn), Jöns Knutsson (Kurck) och Isak Nilsson (Banér) m. fl. uppräknade befallningsmän och fogdar i Finland, angående Jämsä sockenmäns klagomål över ingrepp på deras utmarker, samt om östra Tavastlands uppodling. 

Vår gunst etc. Vetteher Hendrich Claesson, Jöns Knutsson, Isac Nilsson, Göstaff Fincke, Jöns Västgöte, Anders Västgöte, Jöns Skriffvere, Nils Ingesson, Ravald Halvardsson; att våra undersåtar, meniga män i Jemse socken uti Tavasthus län, hava haft deras bud hos oss, nämligen Nils Kercke och Peder Pedersson Cavatilast, vilka klagevis oss förstå låtit hava, vad oskäl dem vederfaras både av Norrebotns Lappe och Savolaxebo bönder uppå deras gamla erämark och fiskevatten, som I av denna deras här innehållna klagemål vidare förnimmas varda.

Så är vår vilja, att I nu samma deras klagemål granneligen vill rannsaka, förskaffandes dem så mycket som rätt är. Och efter vi förnimma, att den erämarken en väldigt stor skog är, och att där väl står råd till att göra goda hemman, där folk kunna bo uppå, är oss undervist, som vi och dagligen förmärka utav de klagomål oss förekommer om jorderätter, att folket icke väl kan rymmas där i landet uppå de hemman, att I vill finna råd därtill, att en part av den menige hop måtte taga sig för och röja och bygga uppå berörda erämarken (obebott område), synnerligen att en hop måtte rycka upp och göra hemman på alla sidor utav den ryska gränsen,( för bevaknings skull) oppå det här in på riket något övervåld göra ville och vårt land där egendom och så till förmering och förbättring komma måtte etc.

Det I alla dock var för sig synnerligen, där I befallning hava, oppå det flitigaste beställa vill.

(Ur Gustaf I:s Registratur)


Till Jöns Håkansson angående fisket i Vesterhavet, om sjöfinnars och birkarlars beskattning, samt om Löfångers prestegård. Dat. Stockholm 20 April 1551.

Vår gunst tilförende etc. Vi hava utav din skrivelse, Jöns Håkansson, förnummit, att du uti förlidna vinter hava varit vid Vesterhavet och bestellt om de fiske, eftersom vi dig befallt hava etc. Så ändock vi av den skrivelse icke fullständigt berättat är, huruvida förbemälde Vesterhavet tillstår heller huru om förberörda fiske alldeles bestått är, låta vi dock oss oppå denna tid med din berättelse uti så måtto väl benöja, efter du förtröstar oss om vidare och yttermera besked, när du framdeles uti höst själv till oss komma kan.

Vidare som du föregiver uti din skrivelse om den årliga skatt, som de sjöfinnar och birkarlar dig uppå våra vägnar lovat och tillsagt hava etc. så äre vi tillfreds, att förbemälda sjöfinnar och birkarlar måtte samma skatt utgöra, eftersom de nu själva tillbjudit hava, synnerligen till dess man kunna väl komma den väg till gångs in åt Vestersjön, därom vi och med dig förhandla vill, när du själv till oss kommandes varda. Du vill oss dessförinnan beflitiga dig noggrant om alla lägenheter utspana och förfara, så att vi därom besked då måtte få etc.

Ytterligare äro vi tillfreds, att du må behålla den Löffångers prestegård du begärer till att hava det lappefolk uppå, som all vår renredsskap årligen färdig hålla skole, dock med sådana villkor, som du själv tillbjuder, som är, att du skall förskaffa dig en Cappelan, som förbemälde Löffångers sockens inbyggare med Guds ord och annan tillbördig tjänst uti alla måtte väl förstå kan, och efter att du samma lapper och renredskap hålla vill, så måtte du ock tänka till att skaffa oss därmed någon fördel och profit, vetandes dig härefter rätta etc...

(Ur Gustaf I:s Registratur).


Anm. av utgivaren;

Till denna fullmakt, som är avskriven ur "Lappmarken 1588" bl. Norrlands räkenskaper 1553 i SKA     ( Prof. Grotenfelts aktsamling), hänför sig nedanstående anteckning:

Till Nils Orawains

Att han skall vara Fogde över Torneå och Kemi Lappemarker, därest över alla Westersjö Finner som är boendes i Lofoten, och sedan över dem som bo vid all Sjösidan, därifrån och intill Whårånger, såsom och över dem som bo i Whårånger;

Är och nödigt att förbemälde fullmakts brev, bliver förmält och uttryckt, att han skall årligen oppbära av dem, den skatt som de äldre K:M: och Sweriges Crona skyldiga och pliktiga, eftersom de och deras föräldrer (förfäder) av ålder utgjort för de skogar, mark och sjöar och Träsker (således ej för havsfisket) som de bruka, vilka Konung:e Mttz: och Sueriges Crona underligga och tillgivna Såsom uppköpta för en skäligt värde de skinn av förbemälte lapp och Sjöfinner, som kunna H:K:M: tjänligt vara, och de hava råd till.

Anm. av utgivaren; Här ifrågavarande nya fullmakt utfärdades den 14 Nov. 1589. (SKA. Sandbergska samlingen Fol. 24718).

Särskilda räkenskapsfrågor 1589.

Till Minnes som fogden skall Äntligen bestyra hos Överheten förrän som han drager ifrån Stockholm anno 1589;

Wester sjö Lapper ville inte låte kalla sig vid det namnet, utan vill heta wester sjö finnar, för den orsak skull som Skrivaren berättar, att när som så händer, att det skrives från K: M. eller ifrån Ståthållarna, och kallar dem westersjö Lapper Så händer det så, drager efter dem varest de kunna finna några Lapper och kräver dem och icke oss; Därför skall skrivas westersjö finnar och inte Lapper.

( I marginalen är antecknat; härpå är K: M. fullmakts brev till fogden, och däruti kallas de Westersjöfinnar).


Ur Handlingar rörande Skand. Hist. Del 39 s.173.

Tanke Sedel för Mårten Påwelson, vad som han uti Lapmarken skall bestelle. ( Den 4 December 1603).

Först skall han taga av Cronans renar uti Torneå Lappmark tvåhundra trettiotvå stycken, samt oxar, men mestendeles vajor, och dela ibland Lapparne uti Kemi Lappmark, somliga en och somliga två efter lägenheten, vilka renar de skola hava till hälften av Cronan, så att vi av fostret hava halvparten.

...................................

Till det fjärde; Efter vi det förnimma, att uti Kemi är ett träsk vid namn Muonioniska, vid vilket finnes god lägenhet att bygga och bo, Därför så skall han göra sin flit att de det kan bliva besatt, och de som dit vill vela draga och där bo, skola njuta sex års frihet och sedan göra oss och Cronan skatt uti Smör och fisk, eftersom de framdeles kunna bliva skattlagda. Detsamma skall han göra annorstädes där som platser finnes, som lägliga är att bygga och bo oppå, Så att Cronan må bliva på egendom förberettet och icke förminskat.

Till det femte; Efter vi förnimma det Birkarlarne driva ett vedervärdigt leverne uti Lapmarken, så att oansett att de hava deras Äkta hustrur, Så taga de likväl deras koner där vitt uti Lapmarken, och än det som så mycket grövre är, köpa de av Lapparne deras döttrar och ligga först med den ena, sedan med den andra, uti uppenbar hor, därutöver Gud må land och folk straffa.

Därför så skall han, vilka han med sådan hordoms last kan beslå, låta hava för rätta och låta slå huvudet av dem; och de Lapper, som således deras döttrar bortleja och sälja, de skola straffas till livet utan all nåder.

......................

Till det Nionde; Så skall han rannsaka så väl uti Kemi Lappmark som hela Öster Botten igenom, vilka de älvar äro, där Pärlor tages. Och tillse Bönderna som samma Älvar bruka och äga att de framdeles samla etthundrade Musleskaler, vilka han skall sända så hela hit till oss.

( Avtryckt ur Waaranen: Urkunder II, s. 64 ff. Det s. d. daterad frihetsbrevet för dem "som vill bo uti Lappemarken uti Kemi socken" är tryckt ibid. s. 66 i anslutning till mom. 4 i nästföregående Tenke Zedel).


Utdrag ur "Jordebok öfver Lappmarken i Wästerbottns Höfdingedöme pro Anno 1695 och alt framgent etc. etc.

Jordebok varefter Räntorna av Lapp Allmogen i följande Lappmarker för år 1695 och allt framgent böra uppbäras, som det över Hans Kongl. Maj:t allernådigast underskrivna Reglemente av den 8 Juli 1695 vidare uttyder, nämligen:

Norra fögderiet

Torneå lappmark

Siggevaara by i Jukkasjärvi: 3 skattefria och 60 betalande. Högsta belopp 5 daler, lägsta 1:16. Byns hela skatt 165 daler. Skattlanden angivna.

Tingevaara by: 3 skattefria och 72 betalande. Högsta skattebelopp 6 dlr, lägsta 1:16. Byns hela skatt Dlr 191:16. Skattlanden angivna.

Raunola by i Enontekis: 5 skattefria, varav 2 länsmän och 2 skjutsare. Betalande 31. Högsta skattebeloppet 4 daler, lägsta 1 daler. Byns hela skatt Daler 76:16. Alla fjällappar. Inga skattland angivna.

Peldojärvi by: 2 skattefria, 12 betalande. Högsta skattebeloppet 4 daler, lägsta 1 daler. Byns hela skatt daler 30: 16. Skattlanden angivna.

Sundovaara by: 2 skattefria, 15 betalande. Högsta skattebeloppet 6 daler, lägsta 1 daler. Byns hela skatt 50 daler. Skattlanden angivna.

Här följer nu ett utdrag av alla skattelanden och de betalande inom Suonttavaara by:

Jorde och Uppbördsbok Över Torneå Lappmark anno 1695

Sundowaraby

Skatteland

Daler

Länsman Nils Olsson

Ringvoma

0:00

Nils Larsson Wassara

Kallotijärvi

3:16

Nils Monsson Håtti

Ringwoma

4:00

Per Eriksson Kuttainen

Tullingisuando

6:00

Pål Olsson

Tullingisuando

2:00

Henrik Persson

Diupjärvi

5:00

Jakop Jonsson Öya

Enontekiöjärvi

2:00

Henrik Larsson Wassara

Kalottijärvi

4:00

Olof Olsson Öga

Sundajärvi

1:00

Olof Nilsson Håtti

Ringavoma

2:16

Mikkel Persson Asa

Palojärvi

5:00

Amund Jonsson Riska

Idivuoma

1:00

Guttorm Nilsson

Lainio

2:00

Erik Monsson

Karesvuoma

6:00

Nils Nilsson Nifva

Karesvuoma

4:00

Olof henriksson Nicka

Suckowoma

2:00

Samuel Madsson Karitz

Suckowoma

"

Skiutzrättare

 

0:00

 

Summa:

50:00

 


Skattland inom Suonttavaara by

Skattland

Befäst år

Tullingisuando

1674

Idivuoma

1666

Paitasjärvi

1701

Rautojärvi

1725

Poukotamoivitunturi

1729

Vuotkavuoma

1729

Mertajärvi

1707

Muotkajärvi

1718

Ounasjärvi

1697

Wikuriniemi

1699

Vuoniskavuoma

1731

Vuontisvuoma

1731

Kurrackavuoma

1737

Sautusjärvi

1740

Enontekisjärvi

1746

Sondajavuoma

1707

Pessingi

1746

Paljas-Rikasjärvi

1760

Luongasvuoma

1760

Wuotkavuoma

1738

Kellotivuoma

1758

Paitasvuoma

1749

Kutsuvuoma

1760

Wuokasjärvi

1760

Raistitunduri

1746

Ringavuoma

1741

Vikusjärvi

1765

Rigasvuoma

1738

Källor: Domböcker och skattelängder (RA, KKA, KA, HLA)


Enontekis och Sundovara Jordebok ( fastställd 1715)

 

Per Ersson Kuttain i Tullingisvando

6

1650

Erik Månsson (Maunu) i Karisvoma

6

1672

Michel Persson Asa

4

 

Hindrick Persson Asa

3

 

Nils Nilsson (Nifwa)

4

1672

Som man kan konstatera, mot tidigare påståenden, har nybyggen fastställts redan före år 1673 när nybyggesplakatet trädde i kraft, och därför finns det också anledning att studera deras historiska juridiska rättigheter enskilt.


Uppbördsbook och specifikation över Nybyggare i Torneå Lapmark, som skatta till Kongl. Majt. i Swerige allena Pro Anno 1727.

Enontekis och Sundonvara

Pehr Andersson Kuttainen, Tullingisuoando

4

 

Anders Andersson, ibidem

4

 

Mats Mickelsson (Kyrö )

------

I Norge

Erik Mickelsson (Kyrö )

------

 

Olof Olsson Baasi

2

 

Nils Nilsson Niva

3,16

 

Erik Persson (Kuttainen )

1,16

 

Samuel Olofsson Riska

4

 

Henrik Henrikssons hustru

2,16

 

Lars Hoppari

1,16

 

Michael Johansson

1,08

 

Erik Monsson i Karissuando

6

 

Summa

30,8

 

 

Specification uppå de Byar i Torneå Lappmark som skatta till Kongl. Majt. i Swerige och Konungen. Pro Anno 1739.

Enontekis ( Skatteland)

       

Tullingisuoando

1650

1693

Per Andersson

4,16

------"---------

"

"

Anders Andersson

4,16

Palojoensu

   

Olof Olofsson Baasi

4

Karissuoando

1672

1687

Nils Nilsson Nifva

3,06

Palojoensuu

   

Henrik Ersson

3

Karissuoando

1672

1687

Mårten Ersson

2

-------"---------

   

Nils Ersson

2

-------"----------

   

Clement Ersson

2

Idivuoma

1690

1696

Samuel Olofsson Riska

2

-----"------------

   

Son, Johan Samuelsson

2

Vuondisjärvi

1697

1712

Henrik Hetta

2,16

Suondojärvi

   

Lars Stefansson Hoppare

2,16

Peldovuoma och Vuontisjärvi

   

Micael Johansson

1,08

Karissuando

   

Erik Ersson Spögubbe

Utfattig

Tullingisuoando

   

Erik Mickelsson

---"----

Mannajärvi

   

Johan Johansson, Komminister under Olof Sirmas Torp

 
      Summa: 35,24

Insynade och skattebetalda lappskatteland


Checklista för ansökan om återvinning av Lappskatteland

                                            Betald skatt:

Namn 1810 1820 1821 1822 1823 1824 1825 1826 1827 1828 1829
............                      
............                      
............                    

 

Kontrollera vilka nuvarande fastighetsbeteckningar som berörs - och statlig ägare. Görs bäst via Lantmäteriets hemsida: " Fråga Lantmätaren".

- 5 generationers släktforskning.

- Uppgifter hos Landsarkivet i Härnösand.

- "Svar" Ramsele.

 - Axel Ljungs avskrifter samt fil. dr. Erik Wahlbergs namn och släktforskning. 

- Skattelängder år från år. Redovisat hur mycket och beteckningar samt årtal.  Skattelängderna finns vid kronofogde fögderier - andra fögderier, samt i Landsarkivet i Härnösand, SVAR i Ramsele.

- Domböcker + K B Viklund + Lenvik Bygdemuseum i Norge.

- "FOLKSAM" Hemförsäkring minskar rättskostnad till c:a 20.000:-

- Kriström Advokatbyrå driver dessa ärenden.

Läs även om Bättre rätt till land och vatten samt Kampen om land och vatten. Även om Striden om land och vatten.


 

Samer överklagar markdom NSD-06-01-28

GÄLLIVARE.De samer vars talan avvisades i Gällivare tingsrätt överklagar nu sina domar. De anser att de har rätt till mark i lappmarken. Vi överklagar till hovrätten och i värsta fall driver vi det till EU-domstolen, säger Sten Söderhagen.

Gällivare tingsrätt har i två domar avvisat talan från två män som hävdar sin rätt till marker i lappmarken. Marker som staten nu äger. Männen åläggs dessutom att ersätta staten för rättegångskostnader med 75 000 respektive 110 000 kronor.

En av männen är Sten Söderhagen, boende i Borås.

”Tillhör vår släkt”

- Det finns ett lappskatteland som heter Vuorna, norr om Kaitum i Norrkaitums sameby, som rätteligen borde tillhöra vår släkt. Det är inte rätt att staten vann målet. Det här är en gammal sak. Jag har lagt ner årtionden på forskning om denna sak. Min farfar sade alltid att staten har stulit mark av honom och så är det, säger Söderhagen.

Staten har anfört att målsäganden inte preciserat vare sig vilket område på marken som avses, på vilken registerfastighet skattelandet ligger eller vilken andel i området som han gör anspråk på. Den skriver vidare att det i målet saknas en beskrivning av hur målsägande härleder sin rätt från angiven person i det förgångna. Det räcker inte att hänvisa till släktforskning.

”Rena skojet”

- För det första, arvskiftespapper har staten själv plockat bort från bouppteckningar. Det är en medveten handling från statens sida, rena skojet som har skett. Jag vet exakt var marken är och har redovisat det på en karta till domstolen. Staten, som är part i målet, har inte lagt ner större möda på att undersöka vår sak i målet. Det här är inte klokt. Jag överklagar direkt till hovrätten och i värsta fall driver vi det till EU-domstolen.

- Jag har rätt att kräva att mitt mål ska behandlas av en ordinarie domare och inte en pensionerad person som inte lagt någon möda på det här. Min advokat tror att jag har en chans att vinna, säger Sten Söderhagen som företräds
av Kirströms advokatbyrå
i Stockholm.
Av Marie Ridderström

Skicka e-post. 0970-12096


 

Konungs Brev

Fullmakt för Isac Beehm att läggie Gräntzerne emellan Kemi Lappmarck byer och Ryssland. Af Stockholm den 13 Augusti 1608.

Vi Karl etc............

Konungen har befallt vår Stormäktighets Ståthållare att försvara våra gränser, och vår Stormäktighet haver givit honom befallning att icke tillstädja Tsarens och Storfurstens folk eller tjänare att draga in i Kemis Lappmark eller utöver Enare träsk och Älven, som de hittills gjort have, med våld till att taga någon skatt eller där att bruka något fiske eller annan djur eller fågelfänge, eller låta sig bli där.

Och vår Stormäktighet haver tillsagt vår Stormäktighets Ståthållare och befallningsman Isac Behm och vår Stormäktighets Befallningsman och Ståthållare i Torneå och över Westerbotten Baltzer Bäck, att de skola icke tillåta att Tsaren och Storfursten i Ryssland skall tränga sig in uti vår Stormäktighets land vidare, och Wi Carl den Nionde etc. hava befallt efter våra Stormäktighets stora befallning, att var Tsarens och Storfurstens tjänare med våld vill tränga sig över våra Stormäktighets gränser, då skola de styra våld med våld.

Där de hava sig efterrätta, Datum ut supra.

(Ur Waaranen: Urkunder II, s. 387 ff.)