En del av bidragen

 

Utgiftsområde 17- Kultur, medier, trossamfund och fritid

 

Statens kulturråd har fått i uppdrag att stödja och främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Sedan 2002 lämnas ett allmänt

kulturstöd. Det totala bidraget uppgick till 7,9 miljoner kronor 2005. Därutöver anvisas bidrag till samisk kultur och samiska organisationer med 14,5 miljoner kronor, inklusive ett särskilt bidrag till Sámi Teàhter.

 

1. 7.2 Utgiftsutveckling  Utgiftsområde 23- Jord- och skogsbruk, fiske, med anslutande näringar

Tabell 7.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Miljoner kronor

 

Utfall2005		Budget2006 P1P		Prognos2006		Förslag 2007		Beräknat2008		Beräknat2009
Anslag inom utgiftsområde 1
45:1 Sametinget	22,6		21,0		20,6		25,8		26,3		26,8
Totalt för utgiftsområde 1	22,6		21,0		20,6		25,8		26,3		26,8
Anslag inom utgiftsområde 23
45:1 Främjande av rennäringen m.m.	45,9		46,7		48,6		46,7		46,7		46,7
2004 23 45:2 Informationssatsning om samerna	2,1		-		0,7		-		-		-
Totalt för utgiftsområde 23	48,0		46,7		49,3		46,7		46,7		46,7
Totalt för politikområde Samepolitik	70,6		67,7		69,9		72,5		73,0		73,5

P1P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

1. 7.3 Mål

1. 7.4 Insatser
2. 7.4.1 Insatser inom politikområdet

114 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

gramperiod, 2007–2013, har pågått under 2005 och gått in i en mer intensiv period under 2006. Samiska intressen har varit företrädda i flera av referensgrupperna som varit knutna till arbetet och diskussioner har förts mellan Sametinget och dåvarande regeringen i frågor som rör samiska insatser och frågor i kommande EU-program.

För att lyfta frågan om ökad jämställdhet i det samiska samhället skall alla organisationer som beviljas stöd från Sametingets kulturråd fr.o.m. 2006 ha en aktuell jämställdhetsplan. För att på motsvarande sätt arbeta för att öka samiska ung-domars inflytande i frågor som rör det samiska samhället och intresse i politiken har Sametinget under 2006 beslutat att inrätta en tillfällig ung-domspolitisk kommitté. Kommitténs uppgift är att upprätta en handlingsplan för att stärka samiska ungdomars medbestämmande och inflytande i Sametinget.

Sametingets kulturråd har under 2005 fördelat sammanlagt nära 20 miljoner kronor till samiska kulturändamål. Störst andel av medlen har gått till samiska organisationer och tidningen Samefolket, därtill har medel gått till Sámi Teáhter (samiska teatern) och olika projekt inom forskning, utbildning, teater, slöjd och bibliotek.

Internationella insatser

Den 29 juni 2006 antog FN:s nybildade råd för mänskliga rättigheter i Genève en deklaration om urfolks rättigheter, vilken bl.a. bekräftar urfolks rätt till självbestämmande och till tradi-tionella marker och resurser. Resultatet av röst-ningen utföll med 30 röster för, 2 röster emot och 12 avstod att rösta. Förhandlingarna om en FN-deklarationen om urfolks rättigheter har pågått i elva år. Målet är att deklarationen skall kunna behandlas av FN:s generalförsamling under hösten 2006. FN:s generalförsamling har tagit beslut om ett internationellt urfolks-årtionde med början 2005.

I november 2005 redovisade den expertgrupp, som regeringarna och sametingen i Sverige, Norge och Finland har utsett, ett utkast till en nordisk samekonvention. Samekonventionen är tänkt att ge en ökad samsyn på de samiska frågorna i Sverige, Norge och Finland. Utkastet bereds för närvarande i de tre länderna.

Regeringen medverkar i ett internationellt samarbete genom deltagande i Arktiska rådet. Rådet är ett internationellt samarbetsorgan bestående av åtta arktiska stater och sex urfolks-organisationer. Samarbetet syftar framför allt till studier och forskningsprojekt, bl.a. med fokus på arktiska urfolk och levnadsbetingelser i Arktis. I Arktiska rådet belyses rennäringen och andra samiska näringar ur ett arktiskt perspektiv. Under 2005 har Sverige lett arbetet med att införa ett nytt kvalitetshöjande procedursystem för godkännande av projekt. Från och med 2007 övertar Norge ordförandeskapet i rådet efter Ryssland varefter Danmark och Sverige står på tur. Planering inför ett sexårigt gemensamt ordförandeskapsprogram för de tre nordiska länderna pågår för närvarade. Inför de kom-mande internationella polaråren (IPY), 2007–2009, har Arktiska rådet drivit att fokus skall ligga på människan i polarområdena, vilket ger möjlighet att uppmärksamma urfolken i Arktis.

Ett annat internationellt samarbete sker i Nordiskt organ för rennäringsforskning (NOR) som är ett organ under Nordiska ministerrådet. NOR är ett kontakt- och samarbetsorgan för rennäringsforskning mellan Sverige, Norge och Finland. Ett av målen med samarbetet är att främja forskning och forskningssamarbete som är till nytta för rennäringen, vilket bl.a. görs genom återkommande konferenser där nordiska forskare möts och diskuterar aktuella frågeställ-ningar.

1. 7.4.2 Insatser utanför politikområdet

Utbildningspolitiken

Regeringen gav i november 2004 Statens skol-verk i uppdrag att göra en förnyad kartläggning av utbildningssituationen för de nationella mino-riteterna för att få en tydlig och aktuell bild av hur den samlade situationen för minoriteterna såg ut och vilka ytterligare insatser som skulle kunna behövas på området. Skolverket redo-visade uppdraget i oktober 2005. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Under 2005 och 2006 har försöksverksam-heten med modersmålsundervisning delvis på distans via webbportalen Tema Modersmål vida-reutvecklats. Den har omfattat elever från årskurs 6 i grundskolan och sker exempelvis på samiska.

1. 7.8.2 45:1 Främjande av rennäringen m.m.

 

2005	Utfall		45 905		P P	Anslags- sparande		11 121
2006	Anslag		46 718		P 1P	Utgifts- prognos		48 642
2007		Förslag		46 718			P P
2008		Beräknat		46 718			P P
2009		Beräknat		46 718			P P

P1 PInklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m. disponeras av Sametinget fr.o.m. den 1 januari 2007 i enlighet med riksdagens beslut och pro-positionen 2005/06:86 Ett ökat samiskt infly-tande.

121

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

1. − statens del av kostnaderna för redovisning av markanvändningen, riksintressen och mar-ker som är värdefulla för renskötseln, natur- och kulturmiljövården,
2. − utveckling av företagsregistret för rennär-ingen,
3. − prisstöd till rennäringen enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött,
4. − ersättning till följd av Tjernobylolyckan enligt förordningen (1994:246),
5. − kostnader för medling m.m. i tvister mellan samebyar och jordbrukare när det gäller konflikter på grund av renbetning på åker-mark samt
6. − övriga åtgärder för främjande av rennär-ingen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 000 000 kronor under 2008.

 

Utfall2005		Prognos2006		Förslag2007			Beräknat 2008		Beräknat2009–
Ingående åtaganden	2 500		893			4 000		4 000		0
Nya åtaganden	44 281		51 227			4 000		0		0
Infriade åtaganden	45 888		48 120			4 000		4 000		0
Utestående åtaganden	893		4 000			4 000		0		0
Erhållet/föreslaget bemyndigande					4 000

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-ringen att 46 718 000 kronor anvisas under anslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m. för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till oförändrat belopp.

 

2007		2008		2009
Anvisat 2006P 1P	46 718		46 718		46 718
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	46 718		46 718		46 718

P1P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

123

Rovdjur - renar

Högre kostnader
Totalt skulle,  enligt förslaget, mellan 25 000 och 35 000 renar ersättas årligen. Det ska då jämföras med det tidigare hårt kritiserade ersättningssystemet som för 1993/94 ersatte samebyarna för drygt 6000 rivna renar. Ersättningens storlek i kronor beror helt på vilket sätt värdet för en rovdjursdödad "genomsnittsren" räknas ut. Arbetsgruppen lämnar inget förslag i den delen, men har gjort beräkningar utifrån ersättning för trafikdödade renar och landat på en summa av 1475 kronor per ren.

Räknat på den rovdjursförekomst som Naturvårdsverket beräknat så skulle de ge en årlig kompensation till samebyarna på 30-35 miljoner kronor.

www.samer.se - Kostsam vinter

fördelade sig med 664 000 kronor för administration, 115 000 kronor för bevakning och 171 000 kronor för viltvård. Överskottet blev därmed 518 000 kronor.

Fördelning inkomster för jakt och fiskeupplåtelser.

Specifikation            Jämtland Västerbotten Norrbotten

Inkomst småviltsjakt 2.570.000     3.450.000       3.267.028

Inkomst älgjakt             190.000         750.000    1.137.625

Inkomst fiske              1.440.000     1.650.000     2.110.660

Inkomst totalt            4.200.000   5.850.000   6.515.313

Till samefond och sameby respektive.

                                      1.400.000      1.950.000    2.171.770

Inkomst/sameby             127.000        325.000       108.588

Länsstyrelsens inkomst 1.400.000  1.950.000    2.171.770

Länsstyrelsens utgifter

Administration (tryckning, distribution kort och

broschyrer, hemsidor, provision kortförsäljare,

renhållning m.m.)           820.000   1.070.000    1.170.282

Specifikation provision kortförsäljare.                                             

                                            460.000     550.000         532.162

Vilt- och fiskevård             155.000     230.000        441.442

Bevakning                           355.000     450.000        254.830

Tot. Utgifter                    1.330.000 1.750.00   1.866.778

Överskott                               70.000      200.000      304.992

Därutöver; tjänster på länsstyrelsernas ramanslag ca 2,5 ca 2,5 ca 2

Forskningsrapport

Inkomst deklaration från renägarna år 2002.

Under år 2002 deklarerade 592 personer inkomst av rennäring, årsinkomst i genomsnitt 90.000 kronor. Av dessa nolldeklarerade 54. Etthundra personer (104) deklarerade en årsinkomst av rennäring under 20.000 kr. Det här är det lägst avlönade fjärdedelen. Den högst avlönade fjärdedelen låg mellan 120.000 och 300.000 kronor i årsinkomst. Här har vi de 150 heltidsarbetande renskötarna, som skapas genom konstruktionen av kollektiva samebyar, den svårfångade kår som trollas bort i den officiella statistiken. Under heltidsarbetarnas årsinkomst ligger renskötarens sociala nätverk (familj, släktingar, grannar) de som hjälper till vid arbetstoppar och fördelar skattetrycket.

2004-års deklarerade inkomster från rennäringen.

samebyn (Fakta om samebyn)

Signerat Lena Askling Vad kostar en ren?

Rennäringsrapport

Vad kostar en ren- - en ekonomisk och politisk analys, sammanfattning

NSD  01-10-01

Samekultur får miljoner

Regeringen vill satsa ytterligare fjorton miljoner kronor till information om samernas historia och kultur. Informationssatsningen om samer har redan fått tjugo miljoner kronor från år 2001 till år 2004. Nu vill regeringen förstärka resurserna ytterligare.......

www.Folkbladet.se  03-10-29

Får bidrag för forskning kring samisk bosättning

Arkeologerna från Silvermuseet i Arjeplog och ekologer från Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå ska genomföra ett tvärvetenskapligt samarbete och forska om Fjällens kulturlandskap.....

För detta har Silvermuseet fått fem miljoner kronor ur Riksbankens jubilleumsfond för de två första åren för forskningsprojektet. Man räknar med att projektet kommer att kosta elva miljoner kronor och Silvermuseet får inkomma men en ansökan om fortsättningsanslag för ytterligare två års forskning..........

Samefolket får pengar

etc...etc...