STENÅLDERN

Kulturer som möts och blandas

Nordens tidigaste historia är dunkel. Bara arkeologerna kan ge några svar på varifrån människorna kom och hur de levde. Säkert är att Nordens befolkning var splittrad i mängder av kulturer med delvis olika ursprung. De möttes, handlade och blandades. Nya kulturer uppstod ofta i gränstrakterna mellan två äldre. (Om förhistorien: Se min sida om tidiga istidskulturer.)

  • Komsakulturen (8000 - 3500 f kr)
    • Nordkalottens kultur. De härstammar troligen helt eller delvis från renjägare som efterhand följde dem smältande inlandsisen mot norr. Men komsafolkens härstamning kan vara mer blandad än så. Säkerligen har de haft kontakt med folk både i öster och söder. Komsakulturen är heller inte speciellt enhetlig. 
  • Askolakulturen (7300 - 6500 f kr)
    Suomusjärvikulturen (6500 - 4200 f kr)
    • Askolakulturen och suomusjärvikulturen fanns i nuvarande sydöstra Finland och Österbotten och stod i nära kontakt med folk i både öster (ryska kulturer), väster (kulturerna i dagens Sverige), norr (komsa och senare skifferkulturerna) och söder (kunda med flera). Detta folk var jägare. Askolakulturen anses numera bara vara förstadiet till suomusjärvikulturen. Suomusjärvifolket finns bland förfäderna till den kamkeramiska kulturens folk. Mer...

 

 

Östersjöfinska folk (Urfinnar, karelare, finnar)

Skogsfolk rör sig mot väster

Vid vår tideräknings började röra sig finska stammar västerut. Gamla folk i Finland sögs upp och folken i det blivande Sverige fick nya grannar i öster. Redan under järnåldern nådde troligen en finsk invandring Mälardalen.

 

Bakgrund: Finskugriska stammar har troligen funnits i nuvarande norra Ryssland och östra Finland i årtusenden.

Det finns forskare som anser att de gamla komsa-, gropkeramiska och skifferkulturerna ska ha varit finskugriska. Men det är ytterst osäkert. Andra forskare pekar ur den kamkeramiska kulturen som finskugrisk. Det är mer troligt, men heller inte säkert.

I vilket fall som helst tyder allt på att finnarnas förfäder och samerna har handlat och blandat sig med varandra i årtusenden.

Vid vår tideräknings början var de största och västligaste Östersjöfinska stammarna följande: karelarna samt de närbesläktade esterna och liverna. Andra besläktade folk bodde längre åt öster. Där fanns (och finns i viss mån fortfarande) syrjäner, ingrer, krevider, livvi, luder, vepser och voder - små folk spridda i stora skogs- och sjöområden.

Om du vill veta mer om hur de uraliska språken, där de finskugriska ingår, är besläktade så finns det en separat tabell.

Spridningen mot väster och invandringen: Före år 0 beboddes egentliga Finland av en mängd stammar som vi idag inte vet speciellt mycket om.

I södra och västra Finland fanns folk som härstammade från den kamkeramiska kulturen, men med inblandning från stridsyxkulturen. Främst den så kallade kiukaiskulturen i kustlandet.

I norr bodde den blandning av skifferkulturerna och den kamkeramiska kulturen.

Under järnåldern och vikingatiden bosatte sig finska stammar i södra Finland. De kom från två håll, dels från Karelen (karelarna och kvänerna) och dels från Estland (bl a tavasterna).

De mötte snart svear som hade bosatt sig längst kusterna. Folken blandades. Kanske härstammar dagens finlandssvenskar mer från finnar än från svenskar. Kontakter, handelsutbyte, immigration och blandäktenskap nådde Mälardalen och kanske längre än så.

Att vikingarna tog hem en hel del finska fångar som trälar är troligt.

När vikingarna från Svealand sökte sig åt öster så mötte de andra små finska folk som vepser och syrjäner innan de kom till slaverna i öst.

Finnarna utbredde sig också mot norr och blandade sig med samerna. Vid medeltidens början fanns finnar redan i Tornedalen, även på den sida som i dag är svensk.
 

Esterna (400-talet och framåt)
Liverna (400-talet och framåt)

 

Tillbaka till: Ur Norrbottens finnbyggds historia